Förbud mot småpratande säkerhetspersonal

Publicerat av
7

Att anlända till Arlanda och upptäcka att det är lite folk och för en gångs skull inte alls kaos Lufthansa-strejken till trots inbjuder till ett välbehagligt sinne. Nu hjälper dock inte detta välmående långt för den som, efter att ha passerat den i vanlig ordning slöa säkerhetspersonen vid fast track-köns entré, upptäcker en stillastående bautarad i fast tracket. Och detta medan de vanliga kontrollerna uppvisar mindre köer och snabbareFatal Bazooka avancemang. Övertygad om att det måste ha varit fel på maskineriet i fast track-kön avancerar hen – intill sannolikhet gränsande visshet er utsände i de enerverande flygplatsköernas stillastående men allt annat än stillasinnade värld – långsamt framåt bara för att, när hen kommit tillräckligt nära för att se och förstå, upptäcka att säkerhetspersonen som ska kolla backarna längst bak på transportbandet oavbrutet står och småpratar och stör personen som ska titta på röntgenapparatens skärm! Något som, självklart!, leder till stopp på backtransportbandet! vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot småpratande säkerhetspersonal på flygplatser! Bortsett från omedelbar uppsägning ska den som småpratar straffas med magkatarrsymptom och den som dessutom ser ut att ha all tid i världen samtidigt som den myser och roar sig där mitt i sitt störande småprat med skärmpersonen ska bokstavligen beslås med en stressfraktur i käken.

Fatal Bazooka feat Yelle.

Café-Brasserie chez Hansi, Pezenas

Publicerat av
Svara

På 6 rue Anatole-France i historiestinna Pezenas, några mil väst om Montpellier och inte så långt från Bezier, hittar vi sedan i juni kafét tillika brasseriet Chez Hansi i ny regi. Inget märkvärdigt men schysst service och god mat, som räcker långt när man letar lunch i denna Molières gamla stad (jaja, han var lite överallt, men han var de facto här också).IMG_1961

Damen som inte kunde säga k

Publicerat av
Svara

– Vad kan jag hjälpa Er med?

– Jag an inte säga   .

– Vad?

– Jag an inte säga , dotorn. När jag försöer säga   ommer inget ljud fram.

– Ja, men snälla Ni, hur skulle det se ut om alla som inte kunde säga låt säga tertahydropapaverolin skulle springa här och vilja ha hjälp för det?

– Jag an inte säga tretalin heller.

– Nå, räck ut tungan, andas djupt, hosta när jag säger till. Till.

– Men sa inte dotorn använda stetosopet?

– Nej för bövelen, jag ger er bara valuta för pengarna. Alla som går till doktorn vill räcka ut tungan, andas djupt och hosta när doktorn säger till. Hur skulle det se ut om jag tog betalt för den här konsultationen utan ha bett er räcka ut tungan, andas djupt och hosta när jag säger till? Har ni tänkt på det? Nej, det är jag säker på att ni inte har för jag har er diagnos klar.

– Är det allvarligt, dotorn? An ni bota mig?

– Det är mycket allvarligt och, gissar jag, obotligt.

– Ronist! Åh! Blir jag sjusriven?

– Bättre än så min goda dam, jag ska skriva en ordonnans som ger er rätt till omedelbar vård på en sluten psykiatrisk anstalt.

– Men vad är det för fel på mig, dotorn?

– Ni är komplett galen, människa. Nu kan det vara väntelista innan ni kommer under kompetent vård och i väntan på det ska ni självmedicinera. Jag kommer därför skriva ut en knivsudd arsenik att ta tillsammans med apelsinjuicen om söndag morgon under fem veckor och ni ska också gå till den här adressen och inhandla det som behövs för åderlåtning, ni ska sedan åderlåta er själv varje onsdag efter kvällsvarden samt då ni känner er trött och hängig eller glad och upprymd och detta under tio veckor eller till dess ni kommer på anstalt.

– Åh, ta dotorn! Det är så sönt med unnigt fol, jag änner mig redan bättre!

– Tror jag det. Se så iväg med sig nu, ärringjävel!

MusiK!

Glöggsäsongen är här!

Publicerat av
1

Det lackar mot jul och svensken börjar så sakteliga tänka i kletiga glöggbanor kantade av lussekatter och pepparkakor och grönmögelost alltmedan mandlarna och russinen regnar som manna från himlen. Självklart har vinifierat förhanstestat glögg så HR:en inte behöver åka i diket när den kletiga glöggbanan får en beläggning av ischoklad. Föga överraskande blir rekommendationen Tomtemors Starkvinsglögg, nr 30746, 96 sek. Den här högklassiga glöggen görs, som många HR redan vet, av min gamla kompis Solveig Sommarström. En gång i tiden labchef på Vin & Sprit och med en insyn i glöggvärlden som få. Sedan flera år ägnar sig Solveig åt att utbilda, bland annat på Restaurangakademien i Stockholm, och att skapa smaker och dofter åt egna och andras produkter. Och det gör hon med den äran. Enligt Systembolaget kan man förvänta sig en glögg som är ”kryddig, söt smak med inslag av russin, kardeumma, kryddnejlika, kanel och pomerans” och ja, så är det väl. Finns lokalt i Sörmland, måste beställas till övriga landet.glögg3

Vid sidan om sin klassiska starkvinsglögg lanserar Tomtemor/Solveig i år också en glögg baserad på rosévin, Tomtemors Roséglögg, nr 30748, 109 sek. Här har Solveig enligt uppgift försök stå kvar i traditionen med en klassisk baskryddning och toppat det med mer frukt (rosévin) och en touch apelsin. Lyckat? Ja, er utsände i de nyskapande smaksättarnas aldrig tidigare skådade än mindre luktade värld tycker det. Så här skriver SB ”bärig, kryddig, mycket söt smak med inslag av hallon, ingefära, apelsin, kardemumma och kanel”.FullSizeRender

PS Noterbart är att det är få glöggar som tappas i Sverige nuförtiden. Tomtemors är en av de få som de facto är buteljerade i landet.Glögg2

Stämningsfull musik.

Les Milles Colonnes, Draguignan

Publicerat av
2

IMG_1957-2Den som inte har något bättre för sig kan alltid fråga sig själv varför i hela fridens namn den skulle hamna i Draguignan en dag och om så vore, varför skulle den då nödvändigtvis äta där? Tja, kanske därför att i Draguignan kan personen ifråga bevista Frankrikes tredje äldsta café. Startat redan på 1700-talet och namnet till trots ett brasserie sedan början av 1800-talet. Ordet café, som fortfarande fanns med i namnet ända in på 1900-talet, har sedermera ersatts av ”brasserie”, varför namnet ordagrant idag lyder ”Brasserie Les Milles Colonnes”. Den här lilla och av atmosfär överfulla krogen hittar du i de lite äldre delarna av Draguignan, ett stenkast från den öppna marknadsplatsen och saluhallen. Bra brasserie-käk, trevlig service från personal i traditionell svart-vit klädsel, inte sällan musikunderhållning. Kort sagt ett tips att använda sig av.IMG_1958Fransk populärmusik!

Imodium: Knorrkockens bäste vän

Publicerat av
2

Efter ett flertal gräsänklingsperioder, bland annat en just nu pågående, under vilka morgondagens cusine setts ta form har också ett antal, för att inte säga otal, Knorr-soppor tillretts i Framtidens kök. Detta gör att er utsände bland de puttrande grytornas och magarnas inte alltid helt stabila värld med intill visshet gränsande sannolikhet kan säga, att en baksida av en alltför rigoröst genomförd diet på Knorrs soppor förr eller senare resulterar i en revolterande mage, lågt stabilitetsläge och kort sagt bra fart på tarmsystemet. Köksskolan vill här och nu lugna oroade proselyter ety hjälp finns att få. Imodium heter medlet och det är rekommendabelt för var sann kökspionjär att alltid att ha ett paket eller två till hands i köksenvirongerna samt gärna också i byxfickan för man vet aldrig när Knorrsopporna tar ut sin rätt.IMG_0027Belly!

Kökskolan: råstekt potatis & knaprigt potatissnacks

Publicerat av
6

Idag ska vi lära oss dels att råsteka potatis, dels att göra knapriga potatissnacks.

  1. Ställ en stekpanna på en platta på spisen. Starta plattan. Sätt med ratten för ändamålet på spisen på hög värme.
  2. Klicka i smör i pannan och häll för säkerhets skull olivolja i den också. Det är viktigt att potatisen inte går torr.
  3. Skiva snabbt som ögat några potatisar avsedda att bli råstekt potatis. Gör detta med en kniv och på en skärbräda.
  4. Kasta potatisen i pannan. Låt steka. Rör då och då om i pannan.
  5. När potatisen är gyllenbrun, fiska upp den ur oljan och smörsåsen. Klart!IMG_0026Den som vill skapa ett mumsigt och knaprigt potatissnacks till aperitifen eller kanske till barnens fredgasmys låter bara den råstekta potatisen ligga kvar lite längre och väntar med att fiska upp den tills den antagit en brun färg med svarta kanter. Låt svalna och stelna ordentligt innan den serveras. Den som vill piffa upp snacksen och göra den mer personlig kan med fördel krydda rikligt med Aromat.

vinifierats köksskola – den moderna kockens carl butler!

Vi tar en repa på Reeperbahn samt lyssnar på lite Olle Ljungström och Dan Sundquist.

Vinbloggen: för nörden i tiden

Publicerat av
13

vinifierat är en av fyra bloggar som nominerats i kategorin Bästa dryckesblogg i samband med att Matbloggspriset i år delas ut för tionde gången. Trevligt, men den här posten handlar snarare om övriga nominerade och bloggar som inte nominerats.Matbloggspriset 2015På gott och ont utlöste de första vinbloggarna en både töntig och välbehövlig debatt om vinjournalistik. Välbehövlig därför att den ifrågasatte och skakade i viss mån liv i ett skrå som ofta gick på tomgång. Töntig därför att det blev ”vi mot dom” och ”det nya mot det gamla” i en inte sällan pinsamt barnslig pajkastning. Det första ledde till att många bloggar tog skydd bakom en mur av verklighetsförnekelse och övertro på den egna förträffligheten och det senare lockade knappast några nya läsare vare sig till mer traditionell media eller bloggarna. Hade bloggarna varit det nya eller ens så förträffligt efterlängtade som de framställde sig själva hade de varit rejält stora idag, ja, ”yngre” hade bara läst bloggar och lyssnat på podar medan tryckt gammalmedia bara lästs högt av hemtjänsten.vinifierat.seAtt det blev som det blev och är som det är, är beklagligt. Det finns de facto mycket att hämta i bloggvärlden både för den som bara är lite vinintresserad och ändå mer för den som är intill tråkighet nördig. Det är inte så att en form av media står mot en annan eller att någon är så mycket bättre än någon annan, det är fråga om utbud och mångfald. Kort sagt är det tragiskt att mycket av den information och understundom klokhet och insikt som serveras på bloggarna går den vinintresserade allmänheten förbi.Finch

Det är anmärkningsvärt att det inte finns någon ”sponsor” av Matbloggsprisets kategori Bästa dryckesblogg. Vissa bloggare gör sitt yttersta för att stå fria från allt som kan andas bestickning, vilket hedrar dem och gör dem till en i positiv bemärkelse anmärkningsvärd minoritet bland alla som skriver om vin eftersom alla som går på en bjudprovning eller bjudlunch eller provar gratis inte har ryggen helt fri, sedan må man bedyra att man självfallet inte låter sig mutas, vilket säkert är sant då det ena inte alls utesluter det andra. Samtidigt ska sägas att till exempel de där mötena som bjudluncherna erbjuder är en viktig kanal för informationsinhämtningen varför det rent av kan vara så att den som inte deltar gör ett dåligt jobb. Dock: oavsett enskilda individers syn på saken är det närmast en hygienfråga att branschen stöttar ett pris av den här arten. Samtidigt ska sägas att det är underligt att så inte redan sker, eftersom allt som kan öka intresset för vin och ett civiliserat hanterande av drycken är av godo för branschen.NektarNog av. Vilka är då alla dessa bloggar? Ja, de är alldeles för många för att nämnas här och det ska också sägas att kvaliteten är ojämn, men, de bra är väldigt bra, inte minst då de är som nördigast. Ger några tips här nedan. Välj och vraka! Avslutningsvis vore det bra om någon intresserad skapade en samlingsblogg ”Vinbloggen” och där lade upp de bloggar som ville vara med och som höll en viss miniminivå, både avseende innehåll och periodicitet. Denna ”vinblogg” skulle kunna bli ett självklart besöksmål för den vinintresserade – alla de bra bloggarna samlade på ett ställe och där ”Vinbloggens” välkomstsida upptogs av puffar för de dagsaktuella inläggen, alltså ungefär som en tidning. Kanske skulle den till och med kunna bli ekonomiskt bärkraftig då den kunde, i likhet med alla tryckta vintidningar och – bilagor och en del vinsajter, sälja annonser och göra en business på det. På så vis skulle de enskilda bloggarna kunna få bidrag till varuprover och resor utan att själv behöva ta sig an annonsfrågan eller ens visa annonser på sin blogg och på så vis fortsatt ha sinnesfrid.Ruins Tzomborgha

Vintornas

Winepunk

Mad about Madeira

Ljuva druvor

Lessrof

Vininfo

Artberg om vin

Öhmans mat & vin

Aqua vitae

Smakbloggen

finewines

Vinblogg

Och många fler, tipsa gärna själv i kommentatorsfältet! Och vad i övrigt är, är att vi rekommenderar Finch och Nektar i repris och makalösa Ruins för första gången här på bloggen.

Finch. Nektar. Ruins.

Debatt: Brännhet evolutionsfråga löses med Grönland?

Publicerat av
Svara

Det här med att tända eld på saker och ting i tid och otid är en diagnos, Pyromani (av pyr = ”eld”, och mani’a = ”galenskap”). I all enkelhet är detta en impulskontrollstörning som yttrar sig i en obetvinglig impuls att tända eld på saker. Inte sällan befinns pyromanen någonstans i närheten av sitt verk gnidande sig där det är som skönast alltmedan lågorna slickar himlafästet.

Historisk har det inte funnits några belägg för att pyromani är smittsamt, men den senaste tidens händelser ger annat vid handen och det är nu hög tid för regeringen att kalla in FN,Eminem Recovery Läkare utan gränser och andra som är bra på att hantera epidemier; det är viktigt att snabbt få bukt med pyromanin innan den sprider sig som en löpeld och sätter hela vårt avlånga land i brand. Kort sagt har samhället inte råd med en pyromaniepidemi varför påtändande element rimligtvis måste hållas inspärrade (dyrt) alternativ förvisas till platser utan brännbar materiel, som norra Grönland (billigt) – detta inte minst som pyromani enligt expertis är hart när omöjligt att bota, en gång smittad, alltid smittad.

I den mån de dit förvisade elementen behöver ha något att bränna, till exempel i avtändande syfte, bör det gå att förse dem med några skrotfärdiga bilar (billigt, påminner om förorten) och, framförallt, potemkinkulisser (billigt, påminner om flyktingförläggningar) som de efter behag kan fjutta eld på och lustfyllt se gå upp i rök alltmedan de låter sina sjuka sinnen rinna och brinna.

Nu ska också sägas att alla bränder inte är i efterhand ångestfyllda pyromaners verk, det kan även enligt expertisen handla om människor med en antisocial personlighetsstörning,Peter Green The End of The Game alltså en förfärande stor minoritet av vår befolkning. Det torde vara ogörligt att flytta alla dessa till Grönland – man kan också tänka sig att grönlänningarna inte skulle tilltalas av den idén – varför vi måste ta i övervägande att sätta upp en expeditionsarmé med tvångsinkallade element med antisocial störning och fallenhet för eld som vi sedan kan skicka till, till exempel, mellanösterns oroshärdar, där de fritt kan välja sida och leka rommen av sig och bränna och ha sig bäst de kan och vill. Någon risk för överbefolkning där och underbefolkning här lär det inte bli: vi exporterar de för samhället kostsamma, allmänfarliga och brännheta elementen och får i utbyte sådana som flyr slika individer. Alltså mer konstruktivt och fredligt tänkande individer förhoppningsvis fria från pyromanismitta och antisociala personlighetsstörningar.

Det är evolutionens gång att den som inte konstruktivt bidrar till rasens – i det här fallet den mänskliga rasen – fortlevnad får se både sig själv och sina gener ratade.DarwinPeter Green. Green Day. Ebba Grön. Eminem. In Flames. Deep Purple.