Björk 2014 av Vinbacken, Hundvakten & John Mayer

Publicerat av
Svara

Har kommit fram till att vi måste anställa en hundvaktsvakt som ser till så Hundvakten dricker rätt buteljer när hon är här. Nu senast hade jag satt igång ett test av nya Björk 2014 av Vinbacken; öppnat flaskan, provat den kyld och i rumstemperatur och ville så klart fortsätta testet så som sig bör med lite mat och över tid. Hällde upp en skvätt  i ett glas och ställde flaskan i kylskåpet. Kommer hem tolv dagar senare och… Ingen Björk 2014 av Vinbacken i sikte! Borta. Slukad av Hundvakten!

Förhoppningsvis förstår den sanne HR:en under vilka beklämmandeBjörk 2014 omständigheter er utsände framlever sin vardag bland oförstående Hustruar, Hundar och Hundvakter och kanske tar en HR med hjärtat och hjärnan på rätta stället initiativ till en insamling som oavkortat ska gå till en mig fullständigt lojal Hundvaktsvakt (den ska, naturligtvis, också vakta mina flaskor när Hustrun eller Hundarna närmar sig, men för husfridens skull får den heta Hundvaktsvakt, ja, ni förstår).

Nåväl, entusiasternas på Vinbacken nya utgåva av sitt kärleksbarn Björk ”tappades i mitten av april från Bassholmas ståtliga björkar”, under tillverkningens gång har det bland annat tillsatts ett fåtal naturliga produkter som, till exempel, honung, björklövsskott och svavel i små mängder. Inalles har de gjort 107 flaskor à 500 ml (av vilka vinifierats Hundvakt alltså tryckt i sig en). Vinet säljs inte på kommersiell basis utan ”det mesta blir till husbehov, presenter eller liknande”.

Av tidigare bedömningar av björkvinerna från Vinbacken har framgått att vinifierat är tämligen imponerad av arbetet entusiasterna lägger ner och Björk 2014 - 2även över resultatet, som, vill jag understryka för er som aldrig kommer få prova, är riktigt bra. Årgången 2014 är mycket ljus i färgen och har en tämligen diskret doft med inslag av sav/björk/björklövsskott och honung. När vinet serveras kylt och de nyss nämnda dofterna faller tillbaka något, framträder istället ett tydligt inslag av brioche. Smaken är balanserad och eftersmaken lång och ren med ett litet inslag av ostbåge samt ett tydligt avtryck av ursprunget.

När flaskan provades om efter några dagar hade vinet fått ett lätt inslag av Pripps Pilsner, sådan den var förr i tiden, och ostbågen hade förvandlats till ostskalk. Inte så kul. Men. Döm om min förvåning då jag efter min resa provade slatten som stått upphälld i ett glas (på mitt skrivbord och därför undgått Hundvakten i hennes hänsynslösa vinjakt)! Riktigt kul utveckling över två veckor i öppen dager: tydligt inslag av honung i doften och ett starkt intryck av ”vår” och smörblommor, fortsatt fint och rent ursprung (björk) både i doft och smak, syran nu mer påtaglig och kanske väl påtaglig (det var den inte två veckor tidigare). Borde fungera bra till gås- eller anklever.

Avslutningsvis: Vad som för övrigt irriterar mig lika mycket som det faktum att Hundvakten olovandes stjälpt i sig provflaskan är att jag inte vet om hon drog i sig rubbet därför att hon gillade det (förhoppningsvis) eller om hon gjorde som Hustrun brukar göra (öppnade flaskan, smakade och hällde ut om hon inte gillade innehållet) eller som barnenJohn Mayer (öppnade flaskan, smakade och ställde tillbaka den, öppnad och fylld till 90 procent, om hon inte gillade den, men nej, just det kan hon inte ha gjort för flaskan är som framgått ovan borta, som uppslukad av jorden eller, mer sannolikt, Hundvakten, eller hemska tanke! kan Hustrun ha varit på flaskan innan hon några dagar efter mig gav sig iväg på en egen arbetsresa?! nej, aboslut inte, så kan det verkligen vara!, förlåt, verkligen INTE vara!). John Mayer är en fin och förstående man och här hjälper han oss hålla utkik.

PS När glaset som innehållit vinet under ca två veckor stått tomt (och odiskat) tre dagar finns fortfarande doften av honung och björk kvar sa,t ett lätt inslag av nykokt ris, inga oxidtoner.

Premiär för Gräsänklingskocken: Svamprisotto

Publicerat av
7

Efter framgångarna med Ägg & bacon hastar nu vinifierat vidare och lanserar sig som Gräsänklingens och Gräsänkans egen hjälpare i nöden: Gräsänklingskocken!

Att du är övergiven och inte begriper dig på NASA-inspirerade kokhällar och recept innebär inte att du behöver svälta i din ensamhet. Får du inte igång spisjäveln kan du alltid skaffa dig ett spritkök: bara häll i lite sprit eller annat brännbart ämne och tänd på. Lätt som en plätt, om kocken får säga så. Nog av. Låt oss komma vidare. För att tillreda en smaklig måltid med svamprisotto, gör så här:

1. Inhandla en påse Uncle Ben’s risotto på tre ostar och en Uncle Ben’s ris med parisersvampar (champignons de Paris).bild 2. Se till att ha hemmakockens hjälpare i nöden, Malaga eller Madeira, hemma. 3. Åk hem. 4. Förbered dig. 5. Läs på påsarna eller lita på Gräsänklingskocken.bild 6. Ställ en stekpanna på spritköket/kokplattan. 7. Starta plattan och ratta in den på hög värme. 8. Häll upp svamppåsen i pannan, tillsätt 10 ml vatten.bild 8. OBS! den här påsen luktar illa, som härsken hundmat, tillsätt därför Malaga till dess det luktar gott igen.bild 9. Vänta tills det bubblar och fräser. 10. Slå på risottopåsen.bild 11. Tillsätt 100 ml vatten. 12. Låt fräsa och bubbla några minuter. 13A. Hyvla ner lite parmesan.bild 13B. Skvätt på lite av Hundvaktens kvarglömda fulparmesan alternativt annan fulparmesan.bild14. OBS! mycket viktigt, när riset sitter fast i botten på stekpannan, avbryt genast genom att ta pannan från plattan. 15. Skyffla på en tallrik upp vad du anser är en lagom mängd av den delen av rätten som inte sitter sitter fast i pannan. 16. Garnera med en tomat eller gurka.bild 17. Klart att servera!

Bonustips: lite musik medan du tillreder maten är något Gräsänklingskocken uppmuntrar. Har du tillgång till en TV i köket kan du dessutom köra lite karaoke medan du pysslar. Cat Food.

Förbud mot småkavajer, åldersgräns för PewDiePie & Isildurs Bane

Publicerat av
4

Hur imponerande det än är att landets trendsättare lyckats lura i den svenska mannen att det är snyggt, rätt och cool att se ut som Vanheden så är det inte på det viset. vinifierat kräver, med det bästa för Sveriges och den svenska mannens rykte för ögonen, ett omedelbart förbud mot för små kavajer! vinifierat passar samtidigt på att kräva en total censur av PewDiePie* för tittare över elva år, medan för barn mellan sju och elva år gäller att de får titta i yngre familjemedlemmars sällskap . Isildurs Bane.

*Klicka bara på PewDiePie om du är yngre än sju år eller under elva år och i yngre familjemedlems sällskap.

Rädda Les Lauzeraies Tavel! & Brigitte

Publicerat av
4

Ända sedan lanseringen för fyra år sedan har Les Lauzeraies Tavel, nr 2724, 109 kr, hamnat på pallen när Sveriges vinjournalister utsett årets bästa viner. En bedrift som inget annat vin klarat av. I år kom det tvåa (igår). Redan före den här utmärkelsen har Les Lauzeraies visat framfötterna i år genom att öka sin försäljning. Likväl riskerar vinet avlistning nästa år – Les Lauzeraies, höstsom ett resultat av hur Systembolagets nya sortimentsmodell fungerar. Kan man då inget göra? Inte mycket, men om till exempel vinifierats alla HR:ar beställer och köper en flaska var före Julafton räcker det sannolikt för att produkten ska överleva i åtminstone några butiker och därmed ha kvar fotfästet 2015, vilket i sin tur är grunden för att det ska kunna finnas i en butik nära dig när vårvärmen smyger sig på. Ni som läser vinifierat trots att ni är trögfattade eller helnykterister och i förekommande fall bådeoch har inget förstått, men ni andra sitter väl redan och knappar in er beställning, gissar er utsände skyddsängel i de avlistningshotade finvinernas lugubra källarvalv.

I Frankrike lyssnar alla just nu på A bouche que veux-tu.

Hästdruva från Italien säljs som amerikansk Zin!

Publicerat av
Svara

Ser att utbildaren, bloggaren och munskänksprofilen Eric Grödahl i ett blogginlägg tar sig för pannan och undrar varför inte folkhälsomonopolet kan stoppa produkter som True Zin Zinfandel – en vara som det är tveksamt att till exempel ICA eller Coop någonsin skulle vilja ha i sina hyllor. Lite grann som om de skulle sälja rumänskt hästkött i sina hamburgare för det finns ju hästar som kallas hamburgare. Samtidigt kan man inte undgå att fascineras över uppfinningsrikedomen och det kvalificerade struntpratet som uppenbarligen tillräckligt många svenskar tilltalas av för att det här i grunden skogstokiga konceptet ska fungera: en syditalienare marknadsförd som helylleamerikan!

För er som inte riktigt har koll: läs Eriks bloggpost här.

Den som till äventyrs får för sig att kolla upp hur vinets avsändare ser på sig själv kan på dess hemsida bland annat läsa ” Våra lokala samarbetspartners är producenter som är kompromisslösa när det kommer till kvalitet och de strävar alltid efter att göra viner som speglar (både) tradition…”

Till saken hör också att avsändaren ingår i en koncern som tillsammans står för över tio procent av den svenska vinimporten. En grupp som presenterar sig själv med följande tänkvärda ord ” Vi … är sedan mer än tio år marknadsledande av ekologiskt odlade och Fairtrade-märkt vin. Välkommen till vår vinvärld!”

Eric och andra må häpna och ondgöra sig över att man både kan ha kakan och äta den i den svenska vinvärlden, men det är så här det ser ut och ett skäl till att ingen på allvar ifrågasätter importörernas i förekommande fall dubbelmoral är dels att inga undersökande eller i sanningen konsumentupplysande medier följer detta, dels att marknaden inte är fri samtidigt som den som har monopolansvaret inte bryr sig, sannolikt med hänvisning till det fullt korrekta argumentet att detta på intet vis är olagligt. Bara i lika delar omoraliskt och dubbelmoraliskt.

Terrific Wines Club Vinter 3.0: perfekt julgåva, ändå bättre att dricka själv & Jimpan

Publicerat av
Svara

Några av er blev förgrymmade i somras då vinklubbslådan från Terrific Wines Club inte kom som den skulle. Orsaken var trassel hos logistikpartnern, vilket fortplantades ut i dominodetaresSystembolagets beställningsfunktion. Så småningom ordnade det där till sig och de flesta kunde inte bara beställa utan också få sina lådor och för er som gav upp kan vinifierat meddela att det finns ett fåtal sommarlådor kvar och de kan beställas genom ett tryck på det röda här (innehåller ljuseleganta rosévinet L’Annonciade, hästsparkschardonnayen Girard Russian River Chardonnay och rundhyllta Perez Cruz Limited Edition Cabernet Franc).

Men det är nu inte förra lådan det här inlägget handlar om utan den rykande färska vinterlådan 3.0, som kan beställas genom att trycka på det röda här, nr 75726, 846 kr (för sex flaskor = 141 kr i snitt per flaska). Vinerna som ingår den här gången är (två flaskor av varje vin) Dominio de Tares ekfatsjästa, men mer syradrivna än ekstukade Godello Fermentado a Barrica, Domaine de Brescous lågsvavlade, Terra Vitis-odlade och läckert carignan-dominerade Carisma samt ekologiska HFE Red Mountain Red från Hedges Family, ett både snyggstramt och rundamerikanskt vin. Går i god för alla de här tre vinerna och alldeles särskilt Carisma och HFE, som båda kommer från kunder till mig, vilket innebär att jag är mer eller mindre skyldig till deras uttryck.RedMountain-Hedges

För er som inte riktigt har koll på Terrific Wines Club kan jag berätta att du kan bli medlem genom att klicka dig fram härifrån det här röda och anmäla dig. Det kostar ingenting och du förbinder dig till ingenting. Däremot får du då och då, inte särskilt ofta, information om vin och några erbjudanden om sådana här vinlådor, som sätts ihop för att ge medlemmen chansen att prova viner som den kanske annars inte direkt går och köper på eget bevåg. Dessutom bistår klubbens sommelier och kock, Andreas, med lämpliga recept till vinerna.

Även om det självklart är så att du helst ska handla en sådan här låda till dig själv och ge bort sämre viner, kan det vara en bra idé att ge bort en vinklubbslåda i julklapp. Jimpan.

Jimpan - en solstråle

Jimpan – en solstråle

Tomtemors Glögg: med vinet i fokus 2.0 & Prefab Sprout

Publicerat av
4

Uppenbarligen är det så att merparten av svenska glöggkritiker bara skriver om de märkenGlögg1 som finns allmänt spridda i landet. vinifierat passar därför på att här länka till sin tidigare post om årets bästa glögg – den som är gjord på bättre vin. Ett måste för den glögg-pimplande HR:en. Tomtemors Starkvinsglögg, art nr 30073, 93 kr – direkt från Solveig Sommarströms kompetenta näsa och handlag. Säljs lokalt i Södermanland och kan beställas, även styckevis, till övriga landet. Vi lyssnar på Andromeda Heights, en musikalisk bild av tidig december.

Gift i ekologiska russin (& ekologiskt vin)! & Blue Note Stuff

Publicerat av
2

Häromdagen slog Råd & rön, Aftonbladet med flera till med en säsongsanpassad skandalrubrik om giftiga russin. När fakta genomlystes visade det sig att rubriken inte riktigt höll – läs till exempel Anders Ivarssons kommentar här. Samtidigt hade rubriken istället kunnat vara ”Gift i ekologiska russin!”.

En bit ner i Ivarssons text citerar vi ”Totalt hittades det cancerframkallande mögelgiftet ochratoxin A i nio av de testade russinfabrikaten”. Att så skedde är inte ett duggRussin förvånande. Ett skäl till att odlaren besprutar sina växter – gäller inte bara druvor – är att undvika höga halter av ochratoxin. Redan under andra halvan av 1990-talet påtalade finska Alko höga halter av mögelgift (ochratoxin) i vin (se också nedan). Sedan dess har ingenting hänt – annat än att ekologiskt vin rent allmänt hålls för ”säkrare” och ”renare” än annat vin. vinifierat har vid upprepade tillfällen påpekat att så inte är fallet per automatik.

I grunden handlar det som alltid om att producenten måste vara seriös och noga i alla stegen i produktionskedjan. Huruvida hen arbetar ekologiskt är av underordnad betydelse. Exempel: odlaren X gör ekologiskt vin som säljs för 59 kronor i Sverige. Detta innebär mycket hög avkastning per hektar, och därmed gödning och ofta bevattning, för att få ekonomin att gå ihop. Följden av detta blir, särskilt ett regnigt år, högre halter av ochratoxin eftersom hög avkastning så gott som alltid går hand i hand med tätare klasar och därmed mer mögel som i sin tur blir till ochratoxin innan det hamnar i konsumenten.

Måttet att utgå från att allt ekologiskt är bra, så som till exempel Systembolaget nu gör, ärmögel en lika bekväm som oerhörd förenkling av verkligheten. Det gäller även russinpaketen: sensationen för de flesta torde egentligen ha varit att de ekologiska russinen, utan rester av bekämpningsmedel, i stort sett var lika farliga som de konventionella produkterna, i förekommande fall kanske till och med farligare. Bäst är att här tillägga att de nivåer som uppmätts i såväl russinen som vin ligger långt från de gränsvärden som gäller (i de fall gränsvärden finns), varför man också kan säga att båda typerna är lika ofarliga.

Intressant vore om någon gjorde en mer omfattande (ochratoxin)analys av Sveriges tio-i-topp-säljare (eko och konventionellt) och ställde dem mot låt säga de tio bäst säljande vinerna för 200 sek (dock utan appassimento- och kändisvinerna, vilka kanske ligger i den prisklassen på grund av annat än sin egentliga kvalitet och renhet – men visst kunde det också vara ett intressant test: kändisvin vs övriga viner i samma prisklass). Svensk vinpress brukar inte precis vara på hugget när det gäller den här typen av undersökande arbete så kanske är det Råd & rön som får ta sig an den saken? Tveklöst vore det bra konsumentupplysning och kanske kunde det också leda till en tillnyktring avseende synen på ekologisk vs konventionell odling och allt däremellan och, framförallt, en större insikt om prisets betydelse för den möjliga kvalitén.

PS Faktum är att Aftonbladet varnade för ochratoxin A i russin redan 2001, läs här. Och den som läser här, kan se att Aftonbladet varnade för ochratoxin i vin redan 1998. Vi konstaterar att minnet i likhet med sensationernas livslängd är kort och avslutar med legendarisk jazz. Fast allra sist kommer ett lästips till Kalla Fakta, som totalmissade målet och därmed också ochratoxinet och dess eventuella betydelse också för allergiker i sitt lika sensationsosande som usla program om vin häromåret.Vill också avslutningsvis påminna om att de systemiska bekämpningsmedlen framförallt är en arbetsmiljöfråga – vingårdsarbetare dör, i verkliga livet, till följd av slarvig kontakt med de här gifterna.

Förbud mot öppen mun i trånga, allmänna utrymmen & Goran Kajfes Subtropic Arkestra

Publicerat av
Svara

Då och då händer det oss alla att vi hamnar uppträngda i ett hörn på ett överfullt, allmänt kommunikationsmedel, som en hiss eller en pendelbuss. Det är illa nog. Etter värre är det då någon i utrymmet proppat sig full med vitlök dagen före eller, värst, rent allmänt slarvar med munhygienen eller på annat sätt kommit att lukta illa ur munnen. Skulle vi hamna i ett trångt utrymme i ett land med allmänt dålig munhygien, som Frankrike, innebär varje sådan här situationen ett val mellan att skrika ”Stäng munnen! Tyst! Annars kräks jag på er!” ellerGoran Kajfes Subtropical Arkestra att bita ihop och hålla andan tills vi svimmar. Självklart är båda dessa scenarier såväl otrevliga som smått pinsamma för den skadelidande samtidigt som våldsutövaren går fri. vinifierat kräver därför förbud mot att öppna munnen i trånga, allmänna utrymmen! Undantag kan göras för den som är förkyld eller av annan ömmande anledning måste öppna munnen, under förutsättning att personen i fråga sprayat matluckan med mintdoft eller annan förmildrande omständighet före öppnandet. Den som bryter mot förbudet ska med omedelbar verkan avlägsnas från det allmänna kommunikationsmedlet – någon kan här invända att straffet då kommer variera i högsta grad beroende på om hissen, i förekommande fall, befinner sig på våning ett eller tio eller om bussen, i förekommande fall, kör i tio km/h eller 90. Det stämmer och det är något för oss alla att tänka på innan vi öppnar munnen i ett trångt, allmänt utrymme. Goran Kajfes Subtropic Arkestra.

Domaine d’Escapat 2014: eldfängd & lättarbetad & Suede

Publicerat av
7

I likhet med många andra gårdar i Frankrike var vinifieringen på Domaine d’Escapat synnerligen enkel i år. Med det menas att allt gick som smort: den alkoholiska jäsningen hoppade igång och gav sig inte förrän allt socker var utjäst i varendaste tank (händer nästan aldrig, det brukar alltid vara någon tank eller fat som vägrar jäsa ut självmant) och innan någon hann blinka studsade den malolaktiska omvandlingen igång och förlöpte som om det var den naturligaste saken i världen att den alltid skulle göra så utan att konstra eller dumma sig på riktigt (alltså, det händer att den här omvandlingen tar evigheter, upp till ett år, eller att den aldrig kommer igång, inte ens om vinbonden provocerar den med tillsatt mjöksyrabakterie, och det försvårar blendningsarbetet, vilket kan få följder hela vägen ner till nedersta raden i räkenskaperna då det tänkta blandvinet inte kommer i flaska som tänkt). Visst finns det några enstaka fat som ännu inte avslutat sin ”malo”, som vi som hört talas om malolaktisk omvandling förut gärna vill säga för att visa att vi hört talas om malolaktisk jäsning förut, men den stora majoriteten kärl är klara och allt är i utmärkt skick rent kemiskt talat. Avseende kvaliteten ser det riktigt bra ut även där.Escapat ute På gårdar med många druvsorter händer det aldrig att allt är utmärkt. På till exempel Domaine de Brescou fick vi i år nöja oss med en halvhygglig carignan (den sist skördade druvan), på Escapat tycker jag att cabernet sauvignon kunde vara bättre. Men i övrigt är det ena bättre än det andra. Chenin blanc, som gav ett strålande vin i fjol, är lika bra i år och samma sak gäller för carignan-vinet som görs på druvorna från 60-åriga stockar. I det sistnämnda fallet är detta ett smärre mirakel då gården drabbades av en förödande skogsbrand i somras. Som brukligt är, stoppade vinet branden (bränder måste hoppa över vingårdar för att sprida sig vidare, nu kan bränderna förvisso hoppa någon kilometer om vinden vill det, men så ville den inte på Escapat i somras) och den delen av vingården som drog det tyngsta lasset var de gamla carignan-stockarna. Det som brukar hända är att rankorna torkar ner, ibland så rejält att de dör. En hel del carignan-stockar offrade sin frukt och sina löv, men stod pall för brandens slickande lågor. Priset gården nu får betala är en väldigt liten skörd från den delen av odlingen. Dock tillräckligt för att även i år kunna gör ett förnämligt ”Carignan Vieilles Vignes”.Escapat carignan I sanningen ett glädjens vin och förmodligen Bruno Ohlzons (gårdsägaren) första vin med äkta legendarstatus och underlag för framtida historier av bästa slag. Vid sidan om dessa redan etablerade toppviner påstår i alla fall jag att det för året nya, ekfatsjästa chardonnay-vinet håller riktigt hög klass medan det ”vanliga” vitvinet tagit ett rejält steg på kvalitetsstegen och nu är där det borde varit redan förra året, det vill säga mer välavvägd ek och bättre syraunderhåll. Rosévinerna blev i mitt tycke sådär ifjol och det beroende på det som nämnts ovan (jäsningsproblem, dummer): det är sällan eller aldrig allt går som smort och än mindre som planerat (ursäkta tjatet, men alla måste förstå). Escapat blendFörra året blev rosévinet inte som tänkt, men i år blev det det och vi kommer att få se dels en rejält fruktdriven syrah-variant och en mer strukturerad och lätt ekad prestige. På rödvinssidan är, som sagt, allt utom möjligen caben mycket bra och de första blenden vi gjorde häromveckan känns mycket lyckade. Vi får förhopningsvis skäl att återkomma till de här vinerna då de är i flaska. Suede.