Det enkla svaret på rubrikens fråga är ”därför det finns veganer”. Självklart är det så. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns en ekonomisk drivkraft i detta. Lohas (Lifestyle of Health and Sustainability), alltså folk som försöker leva fullt ut utan att det är på någon annans bekostnad, är en ofta köpstark målgrupp. Bortsett från det kloka i att behandla naturen och allt annat väl, vore vi vinproducenter korkade om vi inte försökte nå den här tydlig nischade gruppen. Och det gör vi. Bland annat med ”veganvin”.
Idag förefaller det finnas en viss förvirring kring begreppet vegan i förhållande till vegetarian. De sistnämnda – de som avstår kött, och oftast också fisk, medan somliga äter mejeriprodukter och många kan tänka sig att gå i en dunjacka – är en idag fullt ut accepterad minoritet i samhället. Kort sagt hittar vi numer utan att anstränga oss bra vego-krogar och goda vego-recept också i västvärlden.
Om vegetarianerna är en minoritet i vårt samhälle är veganerna en minoritet inom vegetarianismen. Talar vi hard core–veganer/Lohas dricker de förmodligen inte alkohol alls, helt säkert avstår de viner som på något vis haft att göra med djur. Vi talar då om allt från att limmet till etiketten kan till del vara baserat på animaliska produkter via äggvite-klarning till att vingården plöjts med hjälp av hästar. Det sistnämnda betyder att många biodynamiska viner och holistiska initiativ går bort för veganen, som också avstår dunkuddar och ylletröjor för att nämna något.
Enligt Demoskop 2014 är fyra procent av svenskarna veganer, i USA är siffran en procent (enligt Vegetarian Resource Group, 2009). Det är alltså en förvisso tydligt nischad men också liten marknad, som dessutom begränsas av att vissa veganer avstår eller i vart fall begränsar sin vinkonsumtion kraftigt. Vinindustrin har därför allt att vinna på en än större förvirring över vad ”vegan” egentligen står för och ju fler som säger sig vara veganer utan att vara det, desto större marknad för veganvinerna.
Tips på en vegan-certifierad producent: Weingut (Marie) Menger-Krug. Här två av Maries viner som finns att beställa på Systembolaget (OBS! alla är inte registrerade som eko/vegan i SB:s lista, vilket emellertid inte ändrar sakförhållandet): Krug’scher Hof Riesling Trocken Kabinett 2015, nr 72449, 119 sek (fräsch riesling utan åthävor), Menger-Krug Méthode Rurale Brut Chardonnay 2012, nr 77559, 299 sek (finfint ursprungsbubbel, oerhört rent och imponerande välgjort, ett vin som kräver sin vinmakare).
Läs mer om en känd vegan och lyssna på hans musik i form av detta och detta och detta.
Krauker från Polen, bratwurst, pommes och 
I år hade Marie med anledning av sin nya serie sekt tagit sig för att hyra ett eget stånd på mässan och dit begav vi oss efter måltiden och lät oss imponeras av de rasande rena och uppenbart uttrycksfulla bubblen, ljusår från de industriellt standardiserade stolpskottsvarianterna av tyskarnas eget brusvin som har för ovana att besudla världsmarknaden med sin intetsägande skepnad. Personlighet, renhet, precision, låg eller ingen dosage alls, läskande, snyggt, eviga eftersmaker. I Sverige kan vi sedan något år njuta Maries petnat-variant i form av 
Sist men inte minst: Prowein 2017 besöktes av över 58000 personer från 130 länder (rekord) och de provade vin och sprit från 6500 utställare och 60 länder. Den mest kände besökaren var, enligt mässans officiella press-utskick, Sting.
fungerar inte som lag, Italien som vanligt bra, Sverige kanske EM:s sämsta lag hittills, Island har vi inte sett än men räknar kallt med att de kommer göra ett strålande mästerskap, huliganerna särskilt de ryska en skam för fotbollen i allmänhet och respektive land i synnerhet, 
parkettgolv och dess doft av nyligen genomförd boning skapa klarhet kring den rituella twistskålen. Denna enkla förfrågan är för den hörsamme detsamma som en allmän begäran och en sådan kräver konvenansen att man besvarar artigt och i positiv anda. Således, kära HR:are och ni andra stackare som hamnat här av något outgrundligt skäl (ni kanske googlat ”twistskål”?), här kommer en lapidarisk inkörsport till den rituella twistskålen:
twistskålstwisternas twist ”
vara mer fel. Till att börja med blir gatan lycklig då det twistskålas och twistskålens historia går mycket långt tillbaka i historien. Till Alexander den Store närmare bestämt. Som bekant var denne en glad gamäng och den som uppfann twisten i samband med ett besök i sin hemstad Pella 341 f. Kr. Så när Tony Irving talade om detta på Let’s dance tidigare i år återgav han historien korrekt – ni minns kanske att David Hellenius gjorde narr av Irving då denne talade om ”Alexander Twist & Step” i samband med Thomas Wassbergs misslyckade försök att twista och ropa ”Twist and step!” samtidigt, men Irving hade alltså rätt.
den briljanta idén att skänka ”un peu de mousseux” (”lite skumvin”) i glasen och att dansa med dessa i ett fast grepp. Det har talats mycket om hur mycket Katarina den Stora och hovet i Sankt Petersburg betytt för utvecklingen av de mousserande vinerna i allmänhet och champagnen i synnerhet, men det är intet mot den betydelse som drottning Maries vilda ravepartajer haft för skumvinerna.
Har alltid ogillat låten Twisting by the pool med Dire Straits. En av de där låtarna som är mer Mark Knopfler än Mark Knopfler själv så han måste så klart bara göra den, och när man tänker efter är den väl inte alldeles kass. Men ganska. Fast Knopfler är ju bra. Och så föll det sig inte bättre än att jag fick en ingivelse häromdagen när vi twistade vid poolkanten och
Méthode rurale eller méthode ancestrale skulle kunna översättas med ”bonn-metoden” respektive ”gammaldags metoden” och anses rent allmänt vara de mousserande vinernas urmoder. Till skillnad från méthode traditionelle, alltså den som används i bland annat Champagne och där vinet jäses två gånger (först en fullgången jäsning i tank, som sedan följs av en igångsatt andra jäsning i flaskan), sker allt i ett svep när vi talar om den ursprungliga metoden. Kort sagt startas jäsningen i en tank och när runt 20 g socker återstår flyttas det jäsande vinet till flaska och får jäsa färdigt där. Resultatet är ett mousserande vin med lägre tryck än till exempel en champagne.
