En sak är säker: Huset kommer inte lukta likadant när Hustrun kommer hem från sin affärsresa som när hon lämnade hemmet för några dagar sedan.
Ägg & Bacon
8
Etikettarkiv: bacon
Gör din egen vägkrog hemma!
Idag ska vi i Köksskolan lära oss att återskapa den omisskännliga känslan av vägkrog hemma i vårt eget kök! Många blir säkert inte bara uppspelta av detta utan också en aning ängsliga: Hur i hela fridens namn kan man återskapa äkta vägkrogskänsla i det egna köket? Svaret är att det inte är snutet ur näven, men den som in i minsta detalj följer anvisningarna nedan kommer att lyckas, och om du känner dig orolig mitt under pågående procedur: Kom ihåg att du har en mästerkock vid din sida!
Så här gör du för att skapa din egen vägkrog:
1.Ställ en stor stekpanna på spisen.
2.Dra på maximal värme.
3.Häll rikligt med matolja i pannan.
4.Skiva snabbt som ögat lite redan kokt potatis som du hittar i kylskåpet och släng potatisbitarna i pannan.
5.Plocka fram ett bacon-paket som du också hittar i kylen, öppna det och lägg baconbitarna i pannan, tillsammans med potatisen. Låt sjuda.
6.Knäck två ägg, ett i taget, och placera innehållet, helst utan skalrester, i pannan, sjud tillsammans med potatisen och baconet.
7.När det börjar lukta vägkrog ställer du fram tallrikar, bestick och glas på köksbordet. Dekorera med en flaska pilsner.
8.När Hustrun (Maken i förekommande fall) kommer hem, gör som hen säger och sätt på köksfläkten och öppna ett fönster.
9.Klart att servera!
Köksskolan: Gör ont vara Plura
Visst ser det mysigt, bohemiskt och naturistiskt och rent av lite rebelliskt och up yours liksom ut när Plura trippar runt där och barmagar sig medan grytorna kokar, sidekicken plockar ackord, Måns blir lite så där lagom homofobiskt på lyset och TV-kamerorna rullar? Ja, det gör det och man vill liksom bli en del av den där SoFo-Woodstock-bohem-grejen. I alla fall ville er utsände i de barmagade kockarnas frigjorda värld det. Således slängde han av sig vad han hade på överkroppen, satte på lite lägereldsbakgrundsmusik, bjöd in ett par vänner som ombads sitta och dricka alkohol och prata om allt mellan himmel och jord medan ni vet vem skulle laga mat iförd endast mässing på den övre delen av kroppen.
Låt oss med en gång konstatera att det gör ont att vara Plura. När äggen studsar runt i olivoljan och den sistnämnda fräser och sprätter åt alla håll och kanter som hade den drabbats av ett besinningslöst bärsärksanfall och i detta nu träffar er barmagade hjälte över snart sagt hela överkroppen, då, gör, det, ont. Om den modige, halvnakne kocken dessutom spänt bågen på så vis att det skvätter matlagningsolja och annat ister från både bacon och råskivad potatis, ja, då har kocken valet att rusa från spisen och hålla sig borta till dess allt kokat torrt eller stå kvar med tårar i ögonen och slåss mot den opålitliga och hala matlagningsoljan som, det måste understrykas, är både urskillningslös och ofattbart brutal i sina brännheta attacker. Med tanke på de inbjudna gästerna valde er kökshjälte det sistnämnda.
Nog av. Kontentan av det ovan sagda är: Det gör ont att vara Plura! Akta er för det! Det finns bara en Plura! Köksskolan kan bara se ett enda undantag från det nyss sagda och det är om någon råkar gå omkring med pansarhud på överkroppen. I annat fall ska vi låta Plura vara Plura. PS De röda prickar som överkroppen bemärks med efter en upplevelse av ovanstående art behandlas med fördel med kylbalsam och after sun lotion.
Kockdomare på TV & The Cooks
Har tänkt mycket på det här med allt grillande och tävlande i mat och annat på TV. Grundinställningen är fortsatt att det borde förbjudas och allra mest borde de förnumstiga små barnen som springer runt och lagar mat istället för att ha en barndom förbjudas och deras föräldrar skickas på uppfostringsanstalt. Detta till trots kan er utsände i de intill koma trista TV-köken tänka sig att ställa upp som kock-domare om TV ringer och frågar och betalar bra.
Tänker så här. Kan det mesta om påstortellini, om hur man steker ägg och bacon och vikten av att inte lita på förpackningen och ställa den i mikron och tro att allt är frid och fröjd bara för att det inte finns en varning för att påsen kan explodera. Sådant kan jag.
Jag vet också, vilket säkert sådana som han Mannerström inte riktigt har koll på, att det kan vara skillnad på en häll och en häll och att det faktiskt inte är ett skämt att det finns keramikhällar – låt vara att dessa är obegripliga, ser inte ut som keramik alls, å andra sidan ser inte råbiff ut som biff heller, allt för att förbrylla och förleda i köksregionen. Och talar vi raw food så har jag, om uttrycket tillåtes, råkoll. Kort sagt öppnar man påsen och äter tortellinin som den är. Snabbt, enkelt, modernt, smalt, nyttigt, PK, hipstertangerat.
Någon kanske invänder att det väl inte gick så bra med middagen som tillreddes åt Hustrun häromsistens. Det stämmer, men just det gör att jag är rätt person att gå runt där och uppmuntra de tävlande. När de är som nervösast kan jag dyka upp och säga lugnande saker som ”du ser helt bortkommen ut, är det tjockspisen som bekymrar dig? Tänkte väl det, men det är bara att vrida på de där rattarna så kommer värmen” eller ”du, det där är en induktionshäll, du måste vara magnetiskt för att få den att fungera” eller ”äh, skit i Leif, kör påsvarianten istället, det gör alltid jag”. Jag skulle vara en slags kockdomar-Florence Nightingale-Moder Theresa och skänka värme och lugn åt de tävlande och försätta hela tävlingen i en mer harmonisk sinnesstämning. Mindre tävla. Mer briljera. Polska!
vinifierat go kock eller Ägg & bacon: Så här gör du!
vinifierat går från klarhet till klarhet och kommer inom kort dyka upp i en kocktävling på youtube med mera. Skälet till detta är dels att kocktävlingar är det som gäller i vår samtid, eller ja det var en kocktävling eller en variant av Paradise Hotel som gällde och då kändes det ändå som att kockandet var mest aktuellt, dels att högst densamme känner sig närmast oslagbar efter att idag ha stekt både ägg och bacon så det stod härliga till och det dessutom på ett sätt som gjorde såväl ägg som bacon ätbara. Visst, det smakade lite bränt om baconet och äggen var så att säga lite styva och frasiga men ändå: i skrivande stund känns Årets Kock inte avlägset på något vis. Hur gör man då för att, med framgång, steka ägg och bacon?
Så här: tag en stekpanna, sätt den på en varm platta typ fullt fjös på plattan, skär upp en rejäl smörbit och lägg den i pannan, när smörbiten börjar glida omkring knäck två ägg, ett i taget, utan att få med alltför mycket skalbitar i pannan i samband med knäckandet eller då äggets innehåll hälls i pannan, vilket är vad du gör sedan du knäckt ägget, alltså häller innehållet i pannan, låt steka och fräsa till dess den genomskinliga vätskan runt det gula blir vit och frasig, lossa det frasiga ägget från pannan och flytta stekägget till en tallrik,
lägg några baconbitar i pannan nu när den är tom men fortfarande kletig av smör och annat, brassa på till dess baconet krymper ihop, avvakta tills det börjar lukta bränt men så snart så sker måste du snabbt avbryta stekningen genom att återigen fatta stekspaden och hiva baconet ur pannan och ner i tallriken där ägget ligger och trånar efter sällskap. Om du är på det humöret eller TV är där och filmar: garnera med en tomat och en persiljekvist*. Klart! Eggstone.
* Bra namn för övrigt i dessa hittepånamns-tider, Per Siljekvist eller rent av, typ, Pontus Persiljequist.