Derealiseringens tidevarv

Publicerat 2018-01-14 av Lars Torstenson

I samband med här tidigare omnämnda ”Kulturhelg i Tällberg” kom bland annat frågan om dagens nyhetshantering upp. Många aktiva eller tidigare journalister fanns på plats och rent av också sådana som styr delar av dagens nyhetshantering. Det slående är att det som nu sker med en allt tydligare derealisering av verkligheten i nyhetsrapporteringen de facto var synbart redan för 30 år sedan – skriver till och med om derealiseringen i romanen ”Anakolut” (1986) och följer upp mer tydligt i ”(Stadd i)Statisk rörelse”(1995), frågor som låg mig varmt om hjärtat då, och gör det nu då det är fråga om det öppna samhällets fortlevnad – och det är, kanske inte helt oväntat, först nu vi fullt ut i vardagen börjar se tydliga frågetecken kring utvecklingen. Samtidigt är det också uppenbart att många som ser frågetecknen själva bidrar till den fortsatta derealiseringen, till exempel genom att smått desperat försöka anpassa nyhetsförmedlingen till ”de yngre”.

Verklighetsmognad

En fråga få tycks ställa sig är när i livet vi är verklighetsmogna, alltså när är vi redo att ta in låt säga seriöst förmedlade TV-nyheter. Är det kanske med detta som med kaffe – vi börjar med svagt kaffe med mjölk och socker och slutar långt senare med en ristretto (om vi nu alls dricker kaffe) – eller rent av med vin: Så länge jag varit i branschen har jag hört att ”unga dricker inte vin längre, de vill ha öl och cola”, men har det inte alltid varit så? Hur många älskade stramt rödvin vid 18 eller ens 22 eller 25? Någonsin?

Med andra ord: Den som försöker fånga upp individer som inte är redo att ta in seriöst rapporterade nyheter kan inte vara seriös i sin rapportering; den måste lägga sig på en Aftonbladet TV/TV3-nivå och ha en för utstyrseln och sitt sätt alldeles för gammal kille med kepsen käckt på svaj omgiven av ett gäng flamsiga människor som gör sitt bästa för att distansera sig från sin egen rapportering bortsett från när det handlar om sådant som visar att de hänger med och inte är lika gamla som de ser ut att vara.

Verkligheten utan filter

Det är nu inte alls något fel i det där sista, Aftonbladet TV:s nyheter. Det fungerar mot en bestämd målgrupp – en målgrupp som ännu inte är redo att gå på djupet i nyheterna och insikterna, en målgrupp som vill vara distanserad från verkligheten. Därför är det så viktigt att andra nyhetsförmedlare håller fast vid seriös rapportering och fördjupningar med ett tydligt fokus på samhällets verkliga utmaningar så att detta finns där för alla dem som söker på djupet och alla dem som undan för undan når den nivån i livet då de är redo att se verkligheten i ögonen utan filter av trams och snuttiver.

På tal om ”Anakolut” och försöket att greppa de då allt tydligare utmaningarna med det nya informationssamhället, sägs det på något ställe att endast surrealisten rättvisande kan beskriva verkligheten – en tanke som fortsatt känns gångbar.

”The public gets what the public wants”, ”Good news”, ”Bad news”.

Kim Jong-un: Försvarstal för nättrollen

Publicerat 2016-08-31 av Lars Torstenson

Nordkoreas store ledare, nobelprisfähige författare, mästersimmare, urstarke styrkelyftare, bergsklättrare magistralium och store filosof Kim Jong-un har kontaktat vinifierat och bett att få publicera ett nyskrivet utkast till, som han säger i sitt mail, ”djupsinnigheter så djupa att en vanlig mänsklig hjärna inte klarar att gå så på djupet utan att implodera av det omgivande trycket” (vår fria översättning från koreanskan). Kära HR:are, det är inte utan viss stolthet vi presenterar exklusivt för er: Kim Jong-un – Försvarstal för nättrollen!

”Högst oförskyllt har de så kallade nättrollen i Sverige kommit att utsättas för en regelrätt smutskastningskampanj av Storebror, Staten, mobbade och PK-maffian! Gång på gång dras de i smutsen när de försöker tala om hur det egentligen förhåller sig i ert ruttna samhälle och gång på gång pekar de på konstruktiva lösningar, som inte bara ifrågasätts utan till och med förlöjligas. Låt oss ta några konkreta exempel:

1.Statsminister Stefan Löfven kallas då och då för ”den där svetsaren” och det upprör förstås somliga, men nu är det en gång för alla så att den enda yrkeskategori som har lika låg status som folkvalda statsministrar är just svetsare. Med andra ord är det ytterst relevant att kalla Stefan Löfven för ”den där svetsaren”. En man med ett redan skamligt yrke apostroferas via ett annat skambelagt yrke. Inget fel i det, eller hur, ni i den svenska PK-maffian (som för övrigt styrs av CIA och avlyssnas av NSA och FRA och infiltreras av FSB, LO, DGSE, Almega, Pen och Must)?

2.Gång på gång råskäller de så kallade nättrollen urskillningslöst på Sveriges statsminister och andra folkvalda av olika kulörer. Det ska ni vara glada för, för det är en skam för ert land att ni alls har folkvalda. Än värre är att en del verkar vara glada och stolta över att de får säga vad de vill, tycka vad de vill, rösta på vem de vill och så vidare, när de skulle kunna ha det så mycket bättre med en stark ledare och ett parti! Inga val, inget tjafs. Ordning och reda, fängelse på freda’ om du inte håller med. Nej, tacka vet jag de så kallade nättrollen som tar bladet från munnen och inte räds att säga som det är, att statsministern så klart ska skjutas och övriga parlamentariker fängslas och gruppvåldtas så de blir gravida.

3.Anna Brolin. Hon förefaller vara ett typexempel på en sådan där snygg, oerhört skicklig teve-kvinna som kan konsten att leda en studio, kommentera en match och intervjua både idrottare och andra och det på ett otäckt otvunget och sympatiskt vis. Därför är hon självklart äcklig och ska gruppvåldas och göras gravid. Men är det någon som säger det, annat än de så kallade nättrollen? Nej, det är det inte. Men som tur är har ni dem, de så kallade nättrollen, så ni får höra sanningen!

4.Nu är Anna Brolin bara ett exempel. Det kryllar av kunniga kvinnor på svensk teve och en del av dem talar dessutom skånska (till och med jag noterar detta!)! Klart de ska gruppvåldtas och göras gravida. Allihop. Ju förr, dess bättre.

5.Någon har påpekat att det rent praktiskt kan bli svårt att genomföra de så kallade nättrollens samhälle. Det är så många som ska gruppvåldtas. Hur ska man hinna med? Dessutom kan det föreligga problem med att få ofruktsamma kvinnor och i största allmänhet män att bli gravida. Det där är negativa tankar typiska för PK-maffian. Förhandsförsök att smutskasta det nya, sköna samhället styrt av en ledare, ett parti, utan kvinnor i teverutan, utan politiker, utan journalister, utan lögnare och glädjeförstörare. I det nya, effektiva samhället kan vi, jag menar ni, sätta upp läger dit ni skickar alla som ska gruppvåldtas och där kan vi ha helst stora, svarta män som inte gör annat än gruppvåldtar dagen lång och i de fall det är fråga om män och ofruktsamma kvinnor som ska göras gravida får vi se till att ha en lägerklinik för inplantering av befruktade ägg.

6.Zara Larsson! Ja, jag vet inte alls vem det är men självklart ska hon gruppvåldtas, göras gravid och eventuellt skjutas. Det har jag läst på nätet och är det så skrivet så är det så, så sant som det är sagt. Och har dessutom jag sagt det är det i ändå högre grad så. Tror ni mig inte så fråga Kim Yong Jin, min utbildningschef. Nejvisstnej, han är ju död, avrättade honom precis, men då vet ni. Mig kan ni lita på.

7.Sanna Salameh på Bolibompa är en vidrig människa. Det har jag läst på Flashback och då är det så klart sant. Det är direkt pinsamt när ett hyggligt nättroll som mannen som skrev ett otrevligt inlägg om henne nu bett henne om ursäkt sedan han av PK-maffian och köpta journalistsvin tvingats be om ursäkt (ni kanske läste om det?). I Aftonbladet dessutom! Han hade sett hur Karin ”Kakan” Hermansson kränktes på nätet och säger i pudelartikeln ”Då tänkte jag att jag skulle försöka bräda det. Då skulle man vara så grov som möjligt. För man vill ju att folk ska läsa, det är ju det som är tanken,” sade mannen till AB och det är klart han har rätt i det, alla dagar i veckan och i alla väder. Sagt och gjort, han skrev ett braskande inlägg om Salamehs utseende och undrade ”går det att få bort gorillahonan om det klagas tillräckligt mycket?”. Gorillahonan, haha! Om en barnprogramledare! Mycket bra skrivet. Klokt. Genomtänkt. Baserat på eftertanke. Tycker mannen i fråga känns som en person jag skulle ta med mig till en öde ö för att diskutera filosofi. Och så ska han behöva be om ursäkt för sina väl valda ord???

8.Ju förr ni svenskar förstår att hedra era nättroll kommer ni att uppnå diktaturens nirvana, där ingen tanke är för korkad för att få yppas (så länge den faller mig i smaken förstås) och där respektlöshet och personliga förolämpningar är comme il faut (japp, franska!, betyder typ pop opp i topp) och alla som är fula eller talar skånska eller är duktiga på teve eller är kvinnor eller är folkvalda eller är svetsare eller är statsministrar eller har dålig hållning som salig Kim Yong Yin gruppvåldtas, görs gravida och skjuts.”

Musik!

Spotlight – en viktig film för alla

Publicerat 2016-03-21 av Lars Torstenson

Svara

När Spotlight får en Oscar för bästa film är det för en gångs skull en viktig Oscar vi talar om. Den här ganska långsamma och lätt dokumentärstukade spelfilmen har grävande journalister och en papperstidning som hjältar. Ett uppfriskande grepp i en era då journalister vanligtvis framställs som blodtörstiga sensationsmakare som parasiterar på det demokratiska samhället och inte, som här och som ofta i verkligheten, är en garant för öppenhet och den lilla människans hjälpare i nöden. Spotlight 2 Här får vi följa den grävande gruppens Spotlight arbete med att kartlägga och avslöja de utbredda sexuella övergreppen inom den katolska kyrkan. Ingen action, inga smarta dialoger, bara hårt, grävande arbete, där vi får en rimligtvis god bild av hur allt hände. Vi får också klart för oss vikten av att vi på något vis behåller ett antal grävande journalister och rent av grupper och tidningar även i framtiden. Spotlight

Det är förvisso rätt att håna låtsas-journalisterna som ägnar sig åt furstespegling och dem som hellre jagar en rubrik än sanningen eller som rent av skriver om sådant den har egen vinning av men man måste dra en tydlig skiljelinje mellan de där kluddarna och verkliga journalister.

Lite spotlight, mer moonlight.

Våra fantastiska journalister & Aretha Franklin

Publicerat 2016-01-15 av Lars Torstenson

Med rätta upprörs nu de flesta av det häpnadsväckande svineriet i Kommunals ledning. Förra året fanns anledning att uppröras över sättet personer på ledande befattningar inom SCA missbrukade sitt förtroende och blåste aktieägare och andra på pengar. Detta är två bland flera skandaler, fall av maktmissbruk och missförhållanden som avslöjats av duktiga journalister under det senaste året. Det kan vara bra att minnas för den som Aftonbladet logga slentrianmässigt drar all media över en kam och talar om hyenor och förespeglar att media som Aftonbladet och SvD skulle ingå i någon form av konspiration mot den lilla människan. Noterbart är för övrigt att det är AB som står LO nära som avslöjar svineriet i Kommunal medan näringslivet närstående SvD avslöjar übermensch-beteendet i SCA. Hatten av och må den som på samma vis som den nya SvD logga regeringen i Polen ropar på inskränkningar i yttrandefriheten och som försöker misstänkliggöra de för demokratin livsviktiga medierna ta sig en funderar till – skulle nämnda person efter att ha försökt tänka en gång till fortsatt mena att media i största allmänhet är av ondo må den emigrera till låt säga Saudi-Arabien eller Nordkorea, två länder med ordning och reda i traditionell anda.

Aretha Franklin.

Dumheten som normalitetsnorm

Publicerat 2015-12-15 av Lars Torstenson

I bästa fall sprunget ur viljan att vara neutral, i värsta fall sprunget ur viljan att skapa rubriker, har det blivit så att vilken nyhet som än presenteras måste alltid någon som är emot, helst förbannat mycket emot, få komma till tals. Detta gäller de etersända nyheterna mest överallt men ingenstans så mycket som i Sverige. Likväl hämtar vi dagens belysande exempel från France Info 15/12.EU försöker rädda havsaborren från utrotning. Således har kvoter införts och nu vill EU strama åt ändå mer. Vem får då komma till tals? Någon som för den utrotningshotade fiskens talan? Någon som bekymrar sig om den mänskliga rasens framfart, överlevnad och hot mot sig själv? Nej, en urförbannad kvinna som kräver att få fiska så mycket hon vill för hur ska annars hennes arbetare få lön? Det är tveklöst ett problem. Å andra sidan är det inte särskilt sympatiskt att vilja utrota havsaborren och inte heller så välbetänkt vare sig i det lilla eller stora perspektivet. Problemet med detta är att en massa andra inte heller särskilt långt tänkande människor sitter och tycker att den arga fiskekvinnan har en poäng: Åt helvete med EU som vill rädda havsaborren! Åt helvete med eftertankens kranka blekhet! Låt kärringen fiska om hon vill! Allt är politikernas fel!Nu är det i och för sig i sin ordning att alla ska få komma till tals i en demokrati, men det finns inget skäl för ett seriöst nyhetsprogram att gång efter annan och närmast som ett tvångsbeteende släppa fram åsikter sprungna ur hjärnsläpp och stundens hetta eller, för den delen, direkt fanatiska och demokratifientliga uttalanden som skyndar till försvar för den som dömts för eller just nu utför fanatiska och demokratifientliga handlingar. Kort sagt måste åtminstone de ostyrda nyhetssändningarna stå upp för ett visst mått av eftertanke och kunskap i en tid då dumheten i spåren av flera decenniers mobbnings-TV, byfåneprogram, anonymt och huvudlöst Facebook-hat, billigt rubrikfrieri, hafsig amatörjournalistik och missriktad välvilja mot mörkermän och diktaturkramare och dem som gärna leder in landet på den slutna vägen riskerar bli normalitetsnormen.Hollywood Vampires!

Näthatets underbara värld

Publicerat 2015-09-24 av Lars Torstenson

Ibland kan det kännas frestande att lägga ner det här med att tänka själv. Lägga ner att se flera sidor av saken; att förstå det lilla mer den kan förstå som anstränger sig att följa samtiden det allra minsta. Det måste vara befriande enkelt och bekvämt att ge efter, att sluta tänka och bara stå i en skränande flock och säga vilka dumheter som helst, ju högre desto bättre, ju enklare och fånigare budskap desto större genomslag.

Slogs av detta när jag idag på Facebook hittade följande passus: ”Löfvén var är du ditt jävla as? Folk blir slaktade till höger och vänster och av dig syns inte ett spår. Är du så jävla feg att du inte vågar se det svenska folket i ögonen? Är du så jävla feg att du inte vill ta ditt ansvar för dina egna tillkortakommanden?…”Bortsett från det faktum att Löfvén till skillnad från skribenten faktiskt ser det svenska folket i ögonen ganska ofta och att han i likhet med alla andra demokratiskt valda politiker i samband med varje val tar ansvar för sina tillkortakommanden kan man inte låta bli att undra hur det är beställt med den som inte bara skriver häpnadsväckande dumheter om de nyss nämnda faktiska förhållandena utan också på något vis gör en fascinerande koppling mellan Löfvén och folk som slaktas till höger och vänster – att Löfvén dessutom tycks ligga gömd någonstans medan detta sker gör texten än mer spännande.Nu kan man lätt få för sig att skribenten bakom denna lika mystiska som fascinerande och högljudda text sitter inspärrad någonstans och att orden härrör från en vetenskaplig rapport om stackars sinnesförvirrade hjärnor, men så förefaller inte alls vara fallet och det är väl där det hela blir lätt skrämmande, för den här människan går lös mitt ibland oss och massproduceras via Facebook. Måtte Löfvén komma fram ur sitt gömställe och sätta Säpo och psykvården på denna uppenbart störda och av sjukliga fantasier ridna individen innan den börjar slakta folk till höger och vänster.

Elvis Costello talar om hur det egentligen är.

Förgrämelsens evangelium

Publicerat 2015-09-05 av Lars Torstenson

Egentligen är det hela mycket enkelt. Alla som gillar ”vi som hatar journalister och politiker” och som tycker att politiker per definition är förljugna och inkompetenta mutkolvar, alla som gillar IS, alla som kastar sten på ambulanser, alla som är oerhört förgrämda över att leva i en demokrati med förvisso de brister som finns i alla system men också de friheter och valmöjligheter och relativa trygghet det innebär, alla dessa och några till har alla möjligheter i världen att fly detta så innerligt avskydda, förstörda, orättvisa, pjåskiga och ogudaktiga Sverige och söka sig till länder där deras önskan om ordning och reda genom förtryck och avsaknad av yttrandefrihet och valmöjligheter tillmötesgås.

Vi talar om länder där urgamla lagar får styra genom religiösa företrädare, ungefär som det kunde vara i Sverige på den gamla goda tiden då Konungen, Gud och Fosterlandet högaktades. Vi talar om länder där en enväldig ledare eller möjligen en junta styr och ställer och håller ordning och reda medan folket håller käften och njuter av att ingen frihet finns. Ingen kommer, ingen går. Inga politiker kan lura väljarna för det förekommer inga politiska val. Inga journalister kan luras och vinkla för det förekommer ingen nyhetsrapportering, bara furstespegling.

Någonstans känns det som det är enklare för de här individerna som hatar demokrati att söka sig till länder där det fortfarande fungerar på det där viset med Konungen, Gud och Fosterlandet än att försöka vrida klockan oerhört långt tillbaka här.

Vid närmare eftertanke är det verkligen mysko att diktaturkramarna – de som diggar Mao, Stalin och Hitler och tycker militärjuntorna i Sydamerika var hippa eller som menar att uråldriga religiösa levnadsregler är det enda rättesnöre mänskligheten behöver – skriker sig hesa och hatar i demokratierna, placerar bomber och drar ut i religiösa krig för sin rätt att få leva i ofrihet och utan valmöjligheter och med ledare som inte väljs utan bara tillsätts så det inte blir en massa politisk och annat tjafs, att alla dessa just gör det där, skriker sig hesa och hatar, placerar bomber och krigar i syfte att pådyvla dem som inte riktigt delar deras åsikt sin åsikt istället för att bara flytta till ett av de där förlovade länderna där de kan njuta sitt otium. De skulle få ha det precis som de drömmer om och den fria världen skulle slippa dessa demokratins självömkande dödgrävare och hatets ambassadörer.

För övrigt är det anmärkningsvärt att demokratihatarna tänker så lika från så olika utgångspunkter. Ett förgrämelsens evangelium.

Free.

Marknadsekonomi, frihet & moral

Publicerat 2015-05-27 av Lars Torstenson

Det går alltid att diskutera för- och nackdelar med olika ekonomiska och politiska system. I princip alla system och ideologier har dock ett gemensamt: de bygger på någon form av moralisk lägstanivå. Det är när den nivån underskrids som systemet eller ideologin ifrågasätts och rent av bryts ner. På samma sätt som Robert Murdoch ställt till med oerhörd skada för det öppna och fria samhället genom sitt smutsiga och omoraliska arbetssätt, ställer giriga charlataner och, i bästa fall, klåpare som de olika ledningarna – ofta både tidigare och nuvarande – för Vattenfall, Telia, Merril Lynch, Gasprom och FIFA med flera till med enorm skada för marknadsekonomin och dess tillskyndare. Det värsta är att när de här ledningsgökarna försvinner så ersätts de för det mesta med nästintill identiska sprattelgubbar – detta eftersom du inte når toppen i ett sådant här gäng med mindre än att du är som toppen. Dessa nya ledare framställs vanligtvis inte bara som rumsrena, till och med påstås de vara de allra bästa som står att finna, vilket som bekant är skälet till att så få kvinnor får plats i gänget. vinifierat har tidigare framfört önskemål om 50 % kompetenta styrelseledamöter i större företag och företag som ägs av en bredare grupp människor till exempel via börsen eller det allmänna. Detta eftersom det är så viktigt för oss alla att de här företagen dels är lönsamma, dels framstår som goda exempel. Den för stora företag utmärkande bristen på kreativitet, originella visioner och företagaranda är kanske inte så mycket att göra åt, men ledningarna bör åtminstone vara kompetenta och ha en hyggligt hög moralisk lägstanivå. Ingen som tror på marknadsekonomin och ett frihetligt samhälle kan annat än önska de korrupta, de nonchalant inkompetenta, de giriga och de omoraliska en tillvaro där de pekas ut som just det de är och att de då också framställs som oönskade avarter i ett annars fungerande ekosystem, som grus i maskineriet och klåda på samhällskroppen.

Näringslivstoppar eller helhetsoförmögna hycklare?

Publicerat 2015-03-06 av Lars Torstenson

Idag debatterar flera svenska näringslivstoppar i DN för fri handel med Saudiarabien och andra förtryckarregimer. De menar att om Sverige nu bryter det berömda avtalet med Saudi kommer det äventyra Sveriges rykte som samarbetspartner. Det de eventuellt inte har förmåga att se är att detta bara skulle gälla i förtryckarstater, som de här företagen enligt sina egna ”code of conduct” och annat säger sig inte vilja ha att göra med. Rättvisa samhällen lär knappast ha något att invända. Tvärtom kan Sverige där komma ses som ett föredöme. Låt vara att en del mindre nogräknade konkurrenter jublande snart snor de övergivna kontrakten. Å andra sidan kommer sannolikt världens konsumenter belöna de svenska företagen. På det hela taget torde alltså ”våra” företag knappast förlora på affären och rent moralisk kommer de vara storvinnare. Svensk moralkvalitet.

Intressant är för övrigt den förväntade nonsens-passusen ”Genom dialog och utbyte kan vi förmedla förståelse och sprida grundläggande värderingar kring rättssystem… (osv)”. Det här är som vanligt kvalificerat struntprat. Om något enda svenskt företag verksamt i en förtryckarstat någonsin mot förmodan försökt sig på något liknande har det rimligen kapitalt misslyckats eftersom det inte finns något exempel, än mindre framgångsrikt, att peka på. Dessutom måste jag som aktieägare fråga mig varför ett företag jag är delägare i ska missionera mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Det kan knappast vara en del av affärsidén.

Det skulle vara snyggare om debattörerna sa som det var, att de vill tjäna pengar och struntar i var det sker. En ärlig och uppriktig tanke som vi alla kan ta till oss och begrunda, för det finns inget fel i att vilja tjäna pengar. Däremot blir det fel när de försöker få oss att tro att de i lika stor utsträckning driver en godhetens agenda. Något de definitivt inte gör och det enda som händer när de säger det är att de avslöjar sig själva som hycklare – eller i värsta fall oförmögna att se helheter eller både och – och får oss att i än högre grad misstänka att även CSR-programmen inom de företag de företräder mest bara är tomma fraser och kosmetika som anständigheten kräver för att de ska kunna sälja sig själva och sina ibland smutsiga varor till vanligtvis alltmer upplysta konsumenter.

Märkligt att inte ens svenska näringslivsföreträdare av den här kalibern 2015 insett att det inte föreligger en motsats mellan äkta mänskligt engagemang och att tjäna pengar, och att de tror att konsumenten rent generellt fortfarande är så obildad att den går på trams och hyckleri. Hur är det nu med det där med kvotering? Är det inte på tiden med 50 procent kompetenta, uppriktiga och icke hycklande styrelseledamöter snart? Som aktieägare skulle jag gärna se en lag som kräver detta.

PS Citerar ur UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Saudiarabien ”Situationen för de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien är allvarlig och föremål för omfattande internationell kritik… rättssäkerheten brister… dömda till döden för häxeri… kungafamiljen åtnjuter en hög grad av såväl straff- som civilrättslig immunitet… kvinnor kan även dömas till stening.” (läs mer här).

En eftertankens Oscar till Demokratin

Publicerat 2015-02-23 av Lars Torstenson

Såvitt är känt förespråkar inget demokratiskt parti i något demokratiskt land fria tyglar åt säkerhetstjänsterna. Likväl stämde många upp i en klagokör riktad mot det fria ordet och demokratin när en säkerhetstjänst som löpt amok avslöjades av Edward Snowden. I deras ögon var avslöjaren boven, inte de som tappat fotfästet och avslöjats med byxorna vid anklarna. Några påstått fria länder fick till och med för sig att de skulle tvinga ner den bolivianske presidentens plan när denne flög över Europa. De trodde att Snowden kanske fanns ombord och skyddades av Morales, som, om det varit sant, de facto skyddat det fria ordet mot en säkerhetstjänst och stater som löpt amok över sina uppdragsgivares och väljares huvuden.

Med tanke på de enorma hot som det fria ordet och det öppna samhället utsätts för just nu av mördarsekter och besinningslösa terrorister är det kanske viktigare än någonsin att säkerhetsapparaterna fungerar som de ska, att de har de resurser de behöver och att vi kan lita på dem. Att låta enskilda tjänstemän styra in på odemokratiska vägar är att gå diktaturkramarnas väg. Kanske kan fler se detta allteftersom tiden går. Att Laura Poitras film Citizenfour i natt vann en Oscar är ett gott tecken.

Filmmusik. Filmtal.