Den som står där på gatan i Paris och protesterar mot samkönade äktenskap borde, men lär inte, fråga sig själv vad som är värst, att gifta sig av kärlek eller stå på gatan och skrika ut sitt hat?
Samkönade äktenskap, kärlek & hat
4
Kategoriarkiv: Världen
Min kinésithérapeute, gräsklipparen, mitt finger & två nya förbud!
Först som sist: om det är något som ska förbjudas så är det människor som gnäller för gnällandets skull, alltså utan att vara grumpy på riktigt. Exempel: min förträfflige kinésithérapeut – en slags fransk naprapat, tror jag – som håller min rygg i form, han är en riktig gnällspik, allt är fel och Frankrike har gått under för länge sedan och igår gav han sig till att pipa över att han skulle behöva klippa gräsmattan och när jag sa ”men sälj gräsmattan då” kom han av sig och slutade massera en liten stund innan han sa ”men det kan jag ju inte” utan att förklara varför han inte kunde det, varefter han gav sig ut i en ny, lång, veklagan över hur otrevliga kubanerna var när han var där på semester, i fyra veckor. Nästa förbud: Husqvarna gräsklippare.
Förrädisk som ett vildsvin
Köpte en ny förra året och den håller helt enkelt inte måttet, skruvar och muttrar flyger åt alla håll så fort terrängen blir svårframkomlig, så som den är på den provencalska vischan där grisasen bökat upp vad som går att böka upp under vintern. Kort sagt klarar inte Husqvarna av att skruva ihop en hållbar maskin. Amatörer. Sist men inte minst, det viktigaste: mitt finger! Nej, det ska självklart inte förbjudas, men det har med nyss krävda förbud att göra. Den opålitliga och ömtåliga gräsklipparen måste skruvas ihop ungefär en gång i kvarten och om Husqvarna åtminstone satt skruvarna på åtkomliga ställen, men allt är byggt som om skräpmaskinen aldrig skulle gå sönder, således är det med risk för om inte liv så i varje fall lem man reparerar eländet och idag höll det på att gå riktigt illa när gräsklipparen närmast skar av ett efter en mutter trevande finger på mig – nej, gräsklipparen var inte igång och kniven svepte inte runt, hallå? trodde ni det?, det var en förrädisk, eggvass kant placerad just där fingret måste treva efter muttern som ställde till det. Känner att vi nu behöver rasa av oss lite med lite Vai.
CSR, PSR, en rejäl moralkaka & pengamusik
Det har varit oroväckande mycket moral här på vinfierat ett tag nu, tycker kanske både den ena och den andra. Ska bli slut på det. Inget förbud, men nästan. Moralen är dock en käpphäst för redaktören eftersom människans frihet aldrig kan bli större än dess moral. Kort sagt: frihet kräver moral. Frihet utan moral är kaos och, i värsta fall, förtryck och ju sämre moral vi har desto mer stramas friheten åt för oss. Detta har er utsände i världen skrivit om ända sedan före den första, för 25 år sedan utkomna, romanen, som i sin tur handlar en hel del om frihet och moral, för att nu inte tala om hur mycket den andra romanen handlar om det. CSR (Corporate Social Responsibility) är stort, PSR (Personal Social Responsibility) större: utan det personliga ansvaret och övertygelsen är alla CSR-program intet värda. Vad gäller Systembolagets CSR, som kom under lupp igår, är det en utmärkt ambition och värt allt beröm, men, SB måste nu också ta sig självt på allvar i den här frågan. Pengamusik.
Skärp oss! & RHCP
Tveklöst har girigheten i samhället om inte ökat så i vart fall fått friare spelrum de senaste decennierna. Lägg till detta pinsamma presskandaler som demokratidödgrävaren Murdochs upptåg i England och minskat förtroende för
och satsning på seriös journalistik. Och flera skandaler både i kommuner och helt eller delvis statsägda företag samt såväl statliga som kommunala – att det ser likadant ut inom den privata sektorn är väl närmast en pleonasm? – upphandlingar. Undra på att, som en ny rapport visar, misstroendet för våra kommunpolitiker ökar. vinifierat gissar, att misstroendet också ökat och ökar för andra politiker och stats-, bank- och kommunala tjänstemän, livsmedelsindustrin, ICA, Skandia och så vidare. Dags för oss att skärpa oss och göra en rejäl moralisk uppryckning. Låt oss börja med att hudflänga envar som skor sig på ett ohederligt vis även om handlandet i sig enligt det svenska rättssystemet inte är ”olagligt” ity rättvisan är, som sig bör, blind och därmed också understundom omoralisk. RHCP.
Hygienförknippat förbud & lämpligt straff
Med omedelbar verkan måste alltför hala småtvålar och trånga duschkabiner förbjudas! Särskilt hårt ska den straffas som installerar en trång duschkabin i sitt hotell och förser den med en hal småtvål. vinifierat kräver ett tydligt EU-direktiv och ett väl tilltaget standardmått för gemenskapens hotellduschkabiner! Vill i sammanhanget påpeka, att den som i likhet med en här icke vid namn nämnd polsk hotellvärd kombinerar en trång duschkabin och en hal småtvål med dålig avrinning och ett varmvatten som kommer och går och en duschhandtagshållare som erbjuder den rimligtvis föga efterfrågade tjänsten att på egen hand ständigt vandra neråt på sin stång, den rackaren ska sättas i vår tids stupstsock, en för trång duschkabin med ankelhögt, kallt vatten, och ställas ut på stadens torg, där den får trängas i sin kabin till dess den hittat tvålen som planterats i ansamlingen vid och ovan sina brottsliga och vattenkalla fötter.
Förbjud sommartid!, Kula Shaker & Elvis Costello
De som hittat på sommartiden är så förslagna och elakt listiga att de smyger på oss den i samband med helger. Därför var det först idag som detta dumlutheranska påfund slog till med full kraft i år, som vore det en jetlag från Underjorden. Jag menar, vill folk gå upp och ”ta vara på morgonen” så gör det bara! Ingen hindrar er. Men det här påhittet att vi alla ska gå upp för er
skull är med all respekt inte särkilt demokratiskt eller rättvist. Och, ja, vi har hört det förut, vissa av er propsar på att vrida världen i otid för att ni vill ha längre kvällar? Men, snälla ni, det är bara att stanna uppe en timme längre så är den saken ordnad. Måste ni ställa till kaos för alla biologiskt normalt funtade människor? Sommartiden är en gigantisk ekonomisk skandal där hen som blir jetlagssänkt av de här dumheterna måste vara på jobbet en dumtidig timme fylld av improduktivt stirrande ut i tomma intet bara för att sedan tvingas hem, när hen fått upp ångan, för att njuta av den långa kvällen fylld av improduktiv tid ity gemene hen är då utslagen av sommartidsjetlagets smygande, negativa hälsoeffekter utlösta av långt och återkommande tidsmissbruk och kan inte göra annat än återigen förlora sig i tomma intet. Politiker och ekonomer vakna! vinifierat kräver: förbud mot sommartid! Kula Shaker. Kula Shaker. Elvis Costello.
Mer TV4 & reklamavbrott för budget-Pinot noir
Något annat, verkligen outhärdligt med TV4 är de där som sitter och skrapar till sig trisslottsmiljoner dagarna i ända. Det är den värsta sortens dokusåpa när folk måste sitta där, upprymda och förväntansfulla, bara för att snart återfinna sig i en annan sinnesstämning, dominerad av nedslagenhet och besvikelse, ity de har precis skrapat hem minimisumman 50 000 sek, som de redan var säkra på, och gått miste om miljonerna och nu måste de likväl se ut som goda förlorare, på bästa sändningstid, i direktsändning. Och tänk på stackarna som ska skrapa både summa och antal månader! Först får de
minimisumman, sedan minimitiden och lik förbannat ska de sitta där och se ut som om de är nöjda. Å andra sidan kan vi andra, vi ogina, gotta oss åt att de i alla fall inte fick mer. Nog av. Nu gör vi ett litet avbrott för reklam: Det är, om ni tänker efter, och varför skulle ni inte göra det?, länge sedan det kom ett vinifierat-tips på ett rykande färskt debutantvin i det svenska sortimentet, men nu är det dags igen och vinet vi talar om är Cartlidge & Browne Pinot Noir. Sedan nu finns vinet att köpa via Systembolagets beställningssortiment. Men, undrar nu ni som läst så här långt, vad är så speciellt med det vinet för att vi ska anstränga oss att beställa hem det? Jo, det här är inget annat än en äkta budget-Pinot noir från Kalifornien och något för er som gillar antingen amerikansk Pinot noir eller Kaliforniska viner eller både och. Med andra ord är det måhända aningen lite för mycket av det mesta för den som söker stil och elegans. Å andra sidan bjuder Cartlidge & Browne oss på den där härliga, okomplicerade, överdådiga Kalifornien-frukten i tillräckligt väl förpackad form för att vi ska tycka, att priset är budget, för även om ni nu inte tänder på vintypen så inser de flesta vid sina sinnes fulla bruk, att 115 pengar är så billigt för ett sådant här vin att bara en åsna har råd att inte prova det.
Khemiri & motbildsbärarnas ljusa framtid
Jonas Hassen Khemiris öppna brev till justitieministern har blivit rekordklickat rekordsnabbt och därmed inte bara startat en debatt om ämnet i sig utan också om vad som är kvalitet i dagens journalistik och skriftställeri. Många klick, menar vissa, innebär kvalitet. Alltså i grunden den gamla visan om att, styrd eller inte, massan – som, oss emellan, i historiens bakåtblick oftast har/ft fel – har rätt. Få klick betyder omvänt, att
intresset och därmed kvaliteten var lägre. Om vinifierat sedan förstått saken rätt är då den stora frågan huruvida framtidens publicistiska alster bara kommer innehålla texter som får många klick eller, även om så inte är fallet, i vilken utsträckning klickandet likväl kommer styra redaktionernas funderingar när de arbetsplanerar och nyhetsvärderar. vinifierat har svårt att se något som i grunden är nytt dock, bortsett från det faktum att opinionsbildare, i och med de sociala mediernas intåg och på gott och ont, fått flera nya verktyg att arbeta med; kort sagt kan den som vill, om den, som Khemiri, gör ett bra jobb och får till rätt text i rätt stund, rekordsnabbt skapa opinion på ett sätt som vi inte sett maken till. Vad det gäller texter i övrigt har det, såvitt går bedöma, alltid varit så att vissa typer av texter och tidningssidor läses i stor utsträckning medan andra knappt blir uppmärksammade, kanske blott av en liten esoterisk krets. Och, vilken tidning har inte, sedan länge, morgondagens löpsedel i huvudet när den gör sin planering, alltså ett sökande efter slagkraftiga nyheter, som lockar till köp och samtal i fikarummet? När vinifierat intog sina journalistiska kunskaper i början av 1980-talet var, om minnet inte sviker, tidningarnas mest lästa avdelningar, alltså massans val, TV-tablåerna och serierna. Därefter följde i de flesta fall familjesidan och sporten. Synnerligen intresserade och upplysta läsare, sades det, läste alla rubriker på sidan ett. Endast en liten skara studerade ledaren och kulturen. Samtidigt var (nästan) alla överens om att en tung artikel på kulturen eller en avslöjande artikel efter lång tids grävande, kvalitativt stod över ett referat av gårdagens matcher i Elitserien och ett skandalluktande ”avslöjande” om prinsessan Madeleine på kvällstidningens nöjessidor. Vid sidan om denna den, så att säga, mer vardagliga sidan av nyhetsförmedlingen och tidningsvärlden, fanns mängder med mindre lästa tidningar och magasin, sådana som
genast skulle snappa upp en text som den Khemiri skrev. Gissningsvis är det den typen av publikationers läsare eller presumtiva läsare som i stor utsträckning ligger bakom de många klicken i just det här fallet. Om det antagandet stämmer är slutsatsen av ”klick-debatten”, att texter som förr oftast stannade vid att vara artiklar i mindre spridda, ofta opinionsbildande, eller i vart fall ideologiskt drivna, publikationer, nu kan få en enorm spridning och därmed också påverka debatten på ett tidigare otänkbart vis. Samma sak gäller de texter som publiceras på dagstidningarnas debattsidor: sidor som förr och med intill visshet gränsande sannolikhet lästes i liten utsträckning, kan nu få stor spridning om ”rätt” personer klickar ut dem i sociala medier. På det stora hela inget som är jättenytt och ändå så är det det och framförallt känns det som att demokratin, den öppna debatten och motbildernas bärare är de stora vinnarna.
Aprioriskt reseutfall & Håkan Hellström
Efter sin CSR-resa till Sydafrika kan Systembolagets styrelse konstatera, att ”de flesta producenter är väl medvetna om vikten av hållbarhet” (citerat från
WOW News idag). Detta torde förvåna ingen och styrelsen kan väl, med all respekt, inte heller ha trott att den i sitt vällovliga men, med förlov sagt, patetiska, undersökande grävande under denna belöningsreseartade utflykt till den afrikanska kontinenten skulle komma fram till något annat? På enträgen begäran från en hängruntare finns här en länk till Håkan Hellströms rykande färska singel – ute imorgon.
Champagne & homosexuella insekter
En av de tunga nyhetsförmedlarna från min barndom, Skövde Nyheter, slog, ödmjukast och utan att vinvärlden, vad det verkar, tog någon som helst notis om världssensationen, i torsdags och i en artikel om Champagne och champagne, till med följande, smått häpnadsväckande, avslöjande, om hur man odlar och behandlar sina druvor i Champagne: ”Nu behandlas druvorna mot insektsangrepp. Det sker var 14:e dag. De behandlar insekterna med medel som gör dem homosexuella så att de inte utvecklas och förökar sig.”