Bercy – Vinets huvudstad

I den mån vinälskaren känner till Bercy idag är det sannolikt genom Cours Saint-Émilion och dess butiker och restauranger och air av flydda tider. Så sent som in på 1980-tal blomstrade fortfarande vinhandeln här och några decennium tidigare var Bercy världens största handelsplats för vin. Här samsades hundratals négociants en vin och enligt det franska magasinet Historail omsatte bara de fyra största när det begav sig mellan 100 000 och 200 000 liter om dagen. Vardera.

Det fanns flera skäl till att Bercy blev Bercy. Ytterst handlade det om att marknaden, Paris, fanns där och att Bercy integrerades med själva Paris 1860, men många saker bidrog. Järnvägen till exempel. När den drogs fram under 1800-talet kom plötsligt både Midi, Spanien och landets alla hamnar närmare huvudstaden. Och när så armén uppmuntrade vindrickandet under La Grande Guerre omvändes många av norra Frankrikes öl- och ciderkonsumenter till att hylla Bacchus.Bercy

För den som fått för sig att fiffel med livsmedel i allmänhet och vin i synnerhet är något nytt och att det hursomhelst är värre nu än någonsin ska veta att medan 20 % av verksamheten i Bercy ansågs ärlig och kvalitetsinriktad var den resterande delen snarast av motsatt art. En tydlig gräns mellan kvalitet och skräp gick längs Rue de Dijon.

Enligt ett gediget arbete av franska Historail förekom i slutet av 1800-talet till och med vin som gjorts utan druvor eller som ”secondary wines”, dvs efter att det första vinet pressats tillsatte man vatten och socker till skalresterna och jäste en gång till. Mer vanligt var coupage, att blanda svagt eller rent av utspätt vin från Midi – där man just börjat tok-göda och planterat med högavkastande sorter som Aramon och därför hade svårt att nå mognad – med mer alkoholstinna varelser från Nordafrika. Det sistnämnda pågick för övrigt ända till dess Algeriet 1962 bröt sig loss från Frankrike. (Enligt Gilbert Garriers ”Histoire sociale et culturelle du vin” var det under 1800-talet senare del inte ovanligt att förstärkta viner som anlände med 18 % alkohol till Bercy blendades ner till 7 % innan de levererades till barerna i Paris.)Bercy2

I och med att de nordafrikanska stödtrupperna försvann och i kölvattnet av en begynnande tillnyktring i Frankrike både avseende hur mycket individen bör dricka och vad som är att betrakta som kvalitet minskade snart Bercys betydelse och från 1970-talets början monterades denna vinfyllda stadsdel i Paris bit för bit ned, men det var först 1989 som vinet försvann helt härifrån – bara för att några år senare komma tillbaka på Cours Saint-Émilions barer och bistron. Chatanooga Choo Choo. People Get Ready. J’entends siffler le train. Ah! Le petit vin blanc.

De franska vinböndernas historiska ilska & järnvägen

När det franska magasinet Historail ägnar ett temanummer åt ”Järnvägen & vinet” gör det det rejält. En av de saker som tas upp är de återkommande bondeupproren och den roll järnvägen spelat i dessa. Både som orsak och som fortskaffningsmedel för de protesterande – i samband med vissa kriser har bönderna fått resa gratis och specialtåg ibland satts in för deras skull.

En av de mest kända protestaktionerna ägde rum i mars 1976. Det var då en skara uppretade bönder stoppade ett tåg som transporterade (importerat) vin och satte eld på det. Innan alltIron Horse var över hade en polis och en bonde dödats och ett trettiotal skadats, framförallt av kulor. Än idag är det oklart vem som gav order om vad och ingen skyldig har pekats ut än mindre dömts och det gäller båda sidor i konflikten. Precis som vid tidigare protestaktioner krävde bönderna att de skulle kunna leva på sitt arbete och att Frankrike skulle sluta importera billigt vin från framförallt Spanien och Italien. Ungefär 70 år tidigare genomfördes en stor men fredlig protestaktion med samma budskap ett stenkast från den plats där tåget – mellan Marcorignan och Montredon – 1976 stoppades.

Intressant är att ytterst har böndernas problem till stor del berott på att de under 1800-talet lämnade övriga grödor till förmån för vin – något som för övrigt fransmännenSavoy Brown2 uppmuntrades till av regeringen till och från, och som inte minst förbättrad levnadsstandard och allt fler allt större urbana centrum med barer och näringsställen bidrog till med den därmed följande ökade efterfrågan på vin. I departementet Hérault (Languedoc) ökade vinarealen från 96 000 ha 1828 till 174 000 ha 1850 och man gick snabbt från en mer diversifierad odling till vad som närmast var/är att betrakta som en monokultur – något som alltid medför att bonden är utsatt för risker.

Enligt Historail ägde den första bondeprotesten riktad mot staten och indirekt järnvägen rum 1845. Det sägs också vara första gången en manifestation genomfördes med folk som la sig på rälsen för att stoppa tågen. Kravet då var att staten skulle se till att höja priset på vin, 150 000 personer deltog. Iron Horse. Hellbound Train.

Naturvin & nonsens & Dvorak

Nämnde igår allt nonsens som skrivs om naturvin och övriga viner i förhållande till naturvin. Ibland är texterna medvetet vinklade, ibland bara okunniga eller slarvigt skrivna, och alltsomoftast handlar de om vad naturvin inte är, trots att de ska beskriva vad naturvin är.

På Systembolagets purfärska sajt kan vi läsa ”Jämfört med ekologiskt och biodynamiskt tillverkade viner försöker många av naturvinsproducenterna att gå ytterligare ett steg längre och minimera sin användning av också mer traditionella tillsatser och tillverkningsmetoder. Många producenter låter därför bli att filtrera vinet eller att tillsätta socker, som faktiskt är tillåtet i vissa länder och regioner. Ekchips är heller inte att tänka på, hellre då att lagra på äggformade betongtankar.”…

Problemet med en sådan här formulering är att den insinuerar att det är comme il faut att använda ekchips med mera för ekovin och att det skulle vara unikt för naturvinsproducenter att inte filtrera och att avstå från chaptalisation. Och det där med att äggformade tankar skulle vara speciellt för naturvinerna är om möjligt ändå mer okunnigt/slarvigt – alldeles bortsett då från att det här låter som att äggformade tankar har samma effekt på vinet som ekchips..

Vidare får vi veta att följande är kännetecken för naturvinerAntonin DvorakProduceras från lågavkastande vingårdar, i små kvantiteter, ofta handplockade och ekologiskt odlade druvor… Att tillsätta till exempel socker (chaptalisering), vinsyra eller industriellt framtagen jäst inte acceptabelt av flertalet producenter… Mikrooxidation (syresättning av vinet för att mjuka upp det) anses inte acceptabelt av flertalet producenter, och inte heller att avlägsna vatten och/eller alkohol för att öka på koncentrationen (så kallad omvänd osmos)… Att tillsätta svavel anser flertalet producenter vara tillåtet, men oftast bara vid buteljeringen och då helst så lite som möjligt.”

Seriöst. Omvänd osmos. Dyrt. Används för att rädda tok-sen skörd eller för att förstärka bleka (volym)viner från övergödda gårdar. Med andra ord en teknik för skräpviner – låt vara att ett fåtal undantag finns men det är ovanligt att kvalitetsviner behandlas med omvänd osmos. Och återigen insinueras att det är comme il faut att chaptalisera och att tillsätta syra och dessutom att arbeta med mikrooxidation, denna lika ovanliga som utmärkta metod för att snabbt döda ett annars friskt och sprudlande vin. Plötsligt blir också kvalitetsproducentens adelsmärke, ett gediget arbete i vingården, något typiskt för naturvinet.

Alla kvalitetsviner – oavsett om de av sin upphovshen placeras i ett fack som naturvin, eko, biodynamiskt, sustainable, konventionellt eller annat – görs på druvor från välsköttaAntonin Dvorak vingårdar utan onödig gödning eller bevattning och med minimal växtskyddsbehandling som vanligtvis domineras av inplanterade naturliga fiender och naturlig bekämpning av ogräs (plöjning eller klippning). Den som arbetar rent och med bra druvor behöver inte svavla i någon större utsträckning och gör det vanligtvis inte heller. Många väljer också att arbeta utan tillsatt jäst, ytterst få tillsätter syra, socker eller överhuvudtaget någonting. Självklart ser det annorlunda ut om vi talar skräpviner, men skiljelinjen går alltså inte mellan naturviner och övriga viner, utan mellan kvalitetsviner och skräpviner.

(Inom parentes sagt: att arbeta utan kemiska bekämpningsmedel är något som låter bra men som knappast förekommer alls. Det många glömmer är att svavel och koppar, som tillåts inom biodynamisk odling och som används även av den som gör naturvin, är kemiska bekämpningsmedel. Det är direkt pinsamt att så många sprider vidare floskler som ”vi arbetar helt utan kemiska bekämpningsmedel” utan att på allvar undersöka saken – t ex ber att få se producentens lagstadgade loggbok för vingården.)

Det finns inga genvägar till ett stort vin och oavsett hur producenten valt att klassificera sig och sitt vin gör hen mer eller mindre samma sak som alla andra som gör stora viner. Om något utmärker vad som kommit att uppfattas som naturvin är det att producenten bejakar sådana aromer som andra försöker dölja med svavel samt i förekommande fall en aromutveckling på gott och ont utan svavlets skyddande inverkan samt de flyktiga syror som kan utvecklas vid en seg jäsning. Dvorak.

 

Ickefrågan naturvin

Varför har icke-frågan ”naturvin” kommit att bli en så het potatis? Av den enkla anledningen att det finns två lika inskränkta kontrahenter som är lika bra på att inte höja blicken över näsroten. Dessutom sprids oavbrutet nonsens en masse i frågan.

Ett vin som av konsumenten upplevs som gott och bra är just det för den konsumenten, och det utesluter inte att bordsgrannen som uppfattar samma vin som uselt också har rätt i sak. Detta är odiskutabelt. Samtidigt kan det vinet vara moraliskt förkastligt pga att producenten utnyttjar sin arbetskraft, tok-göder och –bevattnar sina odlingar, struntar i att ta hand om spolvattnet från traktorn och mycket annat. Samma vin kan också från en kvalitetsaspekt över tid klassificeras som skräp. Omvänt kan vinet vara allt det där goda: etiskt korrekt, skonsamt mot miljön och av bästa sort utifrån en kvalitetsaspekt över tid. Notera att i samtliga nyss nämnda fall kan vinet lika gärna vara klassificerat som konventionellt som naturvin. Något som bör stämma till viss ödmjukhet i debatten.

Ytterst handlar såväl kvaliteten som klassificeringen av det enskilda vinet om vad producenten velat och lyckats uppnå och den som måste låsa fast sig vid svartvita argument i en debatt av det här slaget behöver såklart hjälp.

Clotilde Davenne 2014 & Thin Lizzy

Som vi i fanklubben väntat. Nu är det äntligen dags för Clotilde Davennes viner från 2014 att lanseras i Sverige. Först ut var i början av maj rosévinet, Bourgogne Rosé, nr 99022,119 sek. Lika friskt, gott och pinotigt som ifjol. Det enda som hittills talat mot det här vinet är den uteblivna vårvärmen. Å andra sidan är det så elegant och snyggt att det fungerar som vin, alltså inte nödvändigtvis bara som rosévin med de begränsningar det innebär till exempel avseende förväntad vårvärme. Prova gärna till grillade skaldjur, ett fiskspett eller en sallad av lämpligt slag.10408107_1583495841887410_6044310098715347245_n

Nästa Clotilde 14 i Sverige är Bourgogne Blanc, nr 5562, 127 sek, som släpps i dagarna. Håll ögonen öppna. Har haft förmånen att prova det här vinet flera gånger mellan skörden och tappningen (och nu). Clotildes viner brukar vara rena men frågan är om inte det här är den mest stringenta och rena Bourgogne Blanc hon släppt ifrån sig. Oerhört imponerande för ett vin i den här prisklassen och överhuvudtaget. Som vinmakare är det bara att applådera ödmjukt och inställsamt och lömskt försöka komma på hur hon gör.Rosie The Riveter

Om några månader är det så dags för Clotilde Davenne Chablis 2014, nr 6307, 159 sek. Medan jag är över mig given avseende Bourgogne Blanc 2014 tycker jag att den nya årgången Chablis mer är direkt jämförbar med föregående år och den nivå vinet brukar ha. Med andra ord lär inte 14 göra någon besviken. Ett tips är dock att de verkliga Chablis-fansen ska passa på att köpa på sig lite 2013 medan den fortsatt finns i butik. Skälet är att Clotildes Chablis behöver lite tid för att öppna upp sig och den som kommer över ett ett år äldre vin spar ett års lagring så att säga.CremantDeBourgogne

Avslutningsvis i dessa bröllops- och studenttider passar er utsände i det prunkande Clotildeparadiset på att påminna om Crémant de Bourgognernas Crémant de Bourgogne, nämligen Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne, nr 7725, 135 sek. Så bra att du kommer undan med hedern i behåll trots att du snålat och inte köpt champagne. Mycket närmare fin-bubblet än så här kommer man knappast utanför Champagne. Pinot noir och chardonnay buteljjäst enligt samma metod som i Champagne och av en vinmakare som skapade vinet därför att hon inte ansåg sig ha råd med all champagne hon dels hinkade själv, dels bjöd sina vänner på. Thin Lizzy.

Förbud mot TV-trollkarlar & -trollpackor! & magisk musik

Man behöver ingen utstuderad känsla för tendenser och trender för att känna varthän vinden blåser just nu. Den lyhörde noterar hur Nordan tjuter runt knuten: ”Ut med TV-kockarna, in med TV-trollkarlarna!”. När vi äntligen blir av med TV-kockarna och alla sömngångaraktiga matlagnings- och bakprogram kommer vi att utsättas för en aldrig sinande ström av trollkarlar och trollpackor och trolleriprogram: Mästertrollkarlen, Mitt iELO trolleriet, Sveriges yngsta mästertrollkarl, Det stora trollerislaget och när vi inte tror det kan bli värre börjar Paolo Roberto trolla för barn på Bolibompa och tillsammans med sina gamla släktingar i Italien och Per Moberg dyker upp som trollkarl i Vad blir det för trolleri? samtidigt som en ny storsäljare lanseras i form av Moberg Glad i Hatten, en cylinderhattsformad box med magiskt vin som får hatten att svälla, och i morgon-TV ersätts kockarna med trollkarlar och så småningom trollpackor som får programvärdarna att förundras och tittarna att inspireras till små trolleriföreställningar när de har middagsgäster som de då kan trolla fram enkronor ur öronen på… Kort sagt: ur askan i elden och innan detta blir verklighet vill vinifierat mota Trolle i grind genom att kräva ett omedelbart förbud mot TV-trollkarlar och TV-trollpackor! ELO. Blå Tåget. Bo Hansson. Focus. Beatles.

Pollen, svavel & vintipsande apotekare

Just som vi satt där och utgöt oss som värst om den långa och synnerligen påtagliga pollensäsongen i Sydfrankrike och framförallt om de så här års bokstavligen talat irriterande platanerna som inte bara orsakar rinnande näsa hos vissa och skav i halsen hos andra, utbrast Väninnan från Aups ”Men åh!” varpå vi alla vände vår odelade uppmärksamhet åt hennes håll och som tur var fortsatte hon då med ytterligare prat ”När vi var i Sverige senast träffade vi en så bra apotekare som gav oss fantastiska pollenallergidödardroger och hon visste allt om allergier och pollen och hon sa att vi inte skulle dricka vitvin just nu…”… Här kände er utsände i de rinnande näsornas och skavande halsarnas värld sig inspirerad att sticka emellan med ett ”Varför just vitt vin, sa hon det?”. Nej, det hade allvetarapotekaren inte sagt och vi misstänker starkt att hon helt enkelt yrade i nattmössan trots att hon stod där och fick betalt för att vara på jobbet som apotekare vilket rimligtvis kräver att hen håller sig vaken samt avstår från yrande. Det apotekaren förmodligen menade var att svavel kan påverka till exempel astmatiker enär nämnda ämne kan få luftrören att dra ihop sig och då kan det vara klokt för pollenallergikern att undvika svavelstinna viner under säsongen. Men istället för att säga det och rekommendera Vänninan från Aups att hålla sig till kvalitetsviner med lägre svavelhalter drog hon, apotekaren, den felaktiga slutsatsen att vitt vin över lag innehåller mer svavel än rött och rosé och gav därför ett riktigt goddag-yxskaft-råd. Som bekant för den sanne HR:en är det så att enklare industriviner och vin gjort på slarvigt odlade druvor innehåller mer svavel än riktiga viner. Och det gäller oavsett färg varför ett förstklassigt vitt kan innehålla betydligt mindre svavel än ett rött boxvin.

Systembolaget & lådvinsfällan & BB King

Högst sannolikt har lådvinerna delat Systembolaget (SB) i två läger ända sedan de lanserades 1996. En sida som till varje pris vill stoppa eländet, en som pangar på och lägger in box efter box i lanseringsplanerna och på så vis verksamt bidrar till BiB:ens ofantliga framgångar i Sverige. Samtidigt förefaller samtliga tycka att det är lite skämmig med boxutbudet när detta kommer på tal. Antingen beror den rikliga lådfloran på ”efterfrågan” eller att importörerna trycker in fulvaror via beställningssortimentet. Band annat Svenska Vinakademien har tidigare försökt skapa debatt kring detta fenomen samtidigt som den lyft fram det omöjliga i etiska produkter till lägsta pris.

Enligt dagens Wow News visar nu en ny undersökning beställd av SB det redan kända, att boxvin tenderar att stimulera drickandet. Det i sin tur kan leda till att SB än en gång försöker stoppa försäljningen av lådvin i Sverige. ”Det är så att stimulera drickande krockar med vårt samhällsuppdrag om att värna folkhälsan”, säger enligt Wow News Björn Lundkvist, forskningsansvarig kommunikatör på Systembolaget.

Just det där sista, att SB förefaller mer agera utifrån ett vagt lönsamhetskrav snarare än det folkhälsouppdrag monopolet har är precis vad Vinakademien med flera pekat på. När företagets senaste lanseringsplan presenterades häromveckan stod det bland annat att läsa, att ”SB:s sortimentsstrategi ska i första hand sträva efter att uppnå vår vision om ’Ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada’… Ingen ska ta skada som konsumerar produkterna, men det handlar även om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan.” Samtidigt efterfrågar SB i den nya planen ytterligare 15 boxar och man fortsätter köpa etiskt och ekologiskt certifierade viner för så låga priser som under 69 sek/buteljen.

Det torde vara omöjligt för SB att sluta sälja boxar och det vore också ett övergrepp på konsumenten att göra det – ett övergrepp som sannolikt skulle göra SB så impopulärt att det folkliga stöd man idag har snabbt skulle försvinna. Med andra ord sitter SB i en fälla det inte kan ta sig ur och den nya forskningsrapporten lär inte ändra på detta. Däremot borde monopolet kunna efterfråga färre lågprisprodukter – viner som har så lågt pris att de omöjligen kan leva upp till SB:s ambition om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan. Idag minns vi B.B. King.