Köksskolan: varning för vin & grönsakssoppa & Leevi & The Leavings

Vi köksauktoriteter och Årets kock-ämnen har ett ansvar att ta i så måtto att vi måste lära er andra vad som går för sig och, framförallt, vad som inte går för sig när det kommer till det här med att tricksa i köket. Er utsände i de stjärnbeströdda köksenvirongerna vill därför varna för att det här med att hälla vin i maten inte alltid är den bästa lösningen. Härförleden testade den nyss nämnde att slå en deciliter finfint och väl kylt vitvin i en liter konstig grönsakssoppa från Knorr och inte nog med det: för att utöka testet för allas vårt bästa tillsatte den tappre testpiloten några sprut citronsaft och en obestämd mängd grädde. Mellan varje tillsats avsmakades soppan och det står utom allt tvivel att den blev allt sämre ju mer som tillsattes. Slutsatsen är glasklar och Köksskolan utfärdar härmed en varning för att hälla vin, grädde och citronsaft i Knorrs konstiga grönsakssoppa. För att alla ska förstå allvaret i detta kan vinifierat avslöja att den tappre testpiloten efter försöket tvingades hälla ut soppan som blivit så till den milda grad oätlig att den gav upphov till kväljningar hos den finkänsliga människa testpiloten i själ och hjärta och näsa och gom är. Vi avslutar med lite käck matlagningsmusik levererad av Leevi And The Leavings. (PS Bilden nedan ljuger, den där vita grejen finns inte med i tetrabriken från Knorr) IMG_1480

Köksskolan: Soppa på flera grönsaker

Inför den senaste gräsänklingsperioden hade jag förberett mig extra noga; kollat på alla DVD:erna i Ernst-boxen, sett alla avsnitten av Grillmästarna inklusive bonusuppträdandena, som när finalisterna var med på som det där krysset med ”vad-kostar-en-femöres-kola-frågor” och den senaste icke-musiken på Gröna Lund, samt tränat med spisens rattar för att få in rätt snits och, framförallt, förstå skillnaden på rattarna till ugnen. Just det där med rattarna har med dagens lektion i Köksskolan att göra, en lektion som börjar nu:IMG_1478

Idag ska vi lära oss att tillreda en Knorr-soppa på flera grönsaker. Det första vi gör är att vi åker till affären och köper en tetrabrik med soppan, vi tar med den hem och gör oss redo att tillreda kartongens innehåll. Gör så här:

1. Sätt på en platta och ställ en gryta stor nog att rymma tetrabrikens innehåll men inte heller så mycket större på den plattan. OBS! Det gäller här att skruva på rätt ratt. Gör du inte det kommer en annan platta bli jättevarm och i förekommande fall röd och inget händer med plattan du ställt din gryta på och därmed inte heller med grytan. Varning: Rör ej den röda plattan, den kan brännas! När du satt på rätt platta går vi vidare.

2. Innan kastrullen hinner bli för varm, öppna tetrabriken och häll innehållet i grytan. Låt värma till dess soppan liksom börjar röra på sig, när den gör det måste du stå där och röra. Du får absolut inte gå iväg och telefonerna eller se på TV eller spela datorspel! Gör du det kan grytan överhettas och soppan bubbla ur grytan samtidigt som en annan del av den fastnar i grytans botten. Det var i alla fall precis vad som hände vid vårt första försök med soppan igår. Om det nyss nämnda inträffar är det lika bra att hälla ut soppan, skrubba kastrullen ren och göra ett nytt försök, detta ity soppan har en tendens att dofta och smaka en aning rökigt sedan den väl fått smak på att kleta sig fast i botten. Om det nyss nämnda inte inträffar gäller det att dra grytan av plattan alternativt skruva av rätt ratt omedelbart när soppan liksom börjar bubbla. Klart att servera! Garnera eventuellt med något grönt och hellre då med en kvist av någon slags ört som basilika än marsipan, som inte alls fungerar ihop med Knorrs soppa på flera grönsaker.IMG_1478

 

PS Bilden på Knorr-paketet ljuger. Det finns inget sådant där vitt i soppan. DS

Genesis.

Kockdomare på TV & The Cooks

Har tänkt mycket på det här med allt grillande och tävlande i mat och annat på TV. Grundinställningen är fortsatt att det borde förbjudas och allra mest borde de förnumstiga små barnen som springer runt och lagar mat istället för att ha en barndom förbjudas och deras föräldrar skickas på uppfostringsanstalt. Detta till trots kan er utsände i de intill koma trista TV-köken tänka sig att ställa upp som kock-domare om TV ringer och frågar och betalar bra.

Tänker så här. Kan det mesta om påstortellini, om hur man steker ägg och bacon och vikten av att inte lita på förpackningen och ställa den i mikron och tro att allt är frid och fröjd bara för att det inte finns en varning för att påsen kan explodera. Sådant kan jag.James CookJag vet också, vilket säkert sådana som han Mannerström inte riktigt har koll på, att det kan vara skillnad på en häll och en häll och att det faktiskt inte är ett skämt att det finns keramikhällar – låt vara att dessa är obegripliga, ser inte ut som keramik alls, å andra sidan ser inte råbiff ut som biff heller, allt för att förbrylla och förleda i köksregionen. Och talar vi raw food så har jag, om uttrycket tillåtes, råkoll. Kort sagt öppnar man påsen och äter tortellinin som den är. Snabbt, enkelt, modernt, smalt, nyttigt, PK, hipstertangerat.Putte KockNågon kanske invänder att det väl inte gick så bra med middagen som tillreddes åt Hustrun häromsistens. Det stämmer, men just det gör att jag är rätt person att gå runt där och uppmuntra de tävlande. När de är som nervösast kan jag dyka upp och säga lugnande saker som ”du ser helt bortkommen ut, är det tjockspisen som bekymrar dig? Tänkte väl det, men det är bara att vrida på de där rattarna så kommer värmen” eller ”du, det där är en induktionshäll, du måste vara magnetiskt för att få den att fungera” eller ”äh, skit i Leif, kör påsvarianten istället, det gör alltid jag”. Jag skulle vara en slags kockdomar-Florence Nightingale-Moder Theresa och skänka värme och lugn åt de tävlande och försätta hela tävlingen i en mer harmonisk sinnesstämning. Mindre tävla. Mer briljera. Polska!Florence Nightingale

Köksskolan: induktionshällslära & The Arcs & Terrible Feelings

Det har visat sig att Köksskolans inlägg om induktionshällen blivit mycket populära. Kort sagt verkar det finnas ett enormt sug efter kunskap på det här området. Vi är inte sena attInduktionshäll 3 hörsamma intresset och följer upp den tidigare så viktiga informationen om det olämpliga i att steka skinka direkt på induktionshällen med två viktiga test som Köksskolan gjort för er skull.

1. Det är en lika olämplig idé att steka bacon direkt på induktionshällen som att steka skinka på den. Detta kunde Köksskolan konstatera då den under en intensiv Induktionshällgräsänklingsfas häromdagen provade. För att inte göra en kort historia onödigt lång så fastnade även baconet på hällen, men till skillnad från skinkan försvann det inte på rekordtid. Det låg mest där och fräste och osade (något infernaliskt) samtidigt som det långsamt krympte och först efter vad som syntes vara en evighet började svartna och försvinna, efterlämnande sig en odör som skiljde sig från skinkdoften såtillvida att det brända inslaget kraftigt dominerade medan inslaget av svedd skinka spelade andrafiolen.

2. Det andra testet genomfördes inte med berått mod utan var, det måste erkännas, ett misstag, men icke desto mindre förty ger det Köksskolans ivriga proselyter värdefull information och vi vill understryka att det här inte är något individen bör försöka sig påInduktionshäll 2 hemma. Rakt på sak: lägg inte handen på induktionshällen då den, hällen, är nyligen använd. Det är inte så att värmen bara finns där medan det lyster rött från ”plattan”, den finns kvar även sedan det röda förklingat. Noterbart är att den doft som uppstår då en hand läggs mot den varma hällen ligger någonstans mellan skinka och bacon samtidigt som det tveklöst är så att induktionshällen även utövar en viss dragningskraft på en hand som ovarsamt placerats ovanpå en nysläckt platta och Köksskolan vill uppmana den som råkar lägga handen på en nyss använd induktionshäll att snarast avlägsna handen från hällen.

Musik med The Arcs och Terrible Feelings.

Kökstips: stek inte skinka direkt på induktionshällen & No Doubt

I och med att vi tagit steget in i finköket och blivit en aspirant på titeln Årets kock känner viÅrets kock ett ansvar för att dela med oss av vår talang och våra nyvunna kunskaper och då gäller det inte minst att lära ut vad man inte bör göra i ett kök. Steka skinka direkt på induktionshällen är en sådan sak.

Är tanken att skinkan ska ingå i en pastasås vill vi rekommendera att skinkan, sedan den strimlats på lämpligt vis, vilket kan ske med hjälp av kniv och skärbräda, läggs direkt i såsen eller, om den ska stekas, att den steks direkt i en för ändamålet avsedd så kallad stekpanna. Kanske undrar någon varför man ska steka skinka som ska ingå i en pastasås Skinkaoch just det är en av kockens små hemligheter som hen har rätt att behålla för sig själv. Dessutom är det inte det detta handlar om utan varför man inte bör steka skinkan direkt på induktionshällen. Skälet är att skinkan snart fastnar i induktionshällen och blir ett med den samtidigt som den krymper ihop, svartnar och försvinner. Efter sig lämnar den en ganska aggressiv lukt som är svår att få bukt med. Tydligen finns det för ändamålet framtagna fläktar som ska suga bort den där otäcka lukten och det kan vi förstå för det säger sig själv att ingen kan ha ett kök som luktar induktionshällsstekt skinka.

Er utsände i kökets farofyllda vatten där grynnor och rev dyker upp i form av induktionshällar och annat när man minst anar det provade i förrgår för er skull just det här med att steka skinka på en induktionshäll i samband med att Hustrun skulle överraskas med en slags pastagryta. Lejonparten av skinkan hamnade i grytan men den delen som inte gjorde det gjorde samtidigt köket obeboeligt – det var först när HustrunSveriges mästerkock dök upp som någon kom på den brajta idén att starta den där fläktanordningen.

Nu är det dock så att sommaren är kommen till södra Provence sedan några veckor och det är redan 20 + på förnatten så det gick att äta utomhus. Däremot, måste erkännas, har doften av induktionsstekt skinka spridit sig i huset och till och med hundarna går runt och fnyser och verkar irriterade. Det är i sådana stunder vi kökspionjärer måste hålla huvudet högt och komma ihåg att produktionsteamet för ”Mästerkocken” säkert ringer vilken minut som helst.

No doubt it’s Sunday morning.

Gräsänklingskockens mandomsprov: check

Det är så härligt med människor som går från klarhet till klarhet. Ni vet de där fallen då ingen kan undgå att se att här händer det saker; här har vi en människa som utvecklas på ett så frapperande vis den inte skulle bli mer uppmärksammad om den så gick runt i Kalle Anka-outfit, vilket med tanke på den uppmärksamhet en halvnaken människa vanligtvis får om den cyklar ner till snabbköpet och handlar ett kilo kaffe inte vill säga lite. Med andra ord lyser hela jag; det syns i ögonen, den släta hyn och leendet som spelar spratt med munnen som okontrollerat far iväg uppåt så snart någon tilltalar mig. Man kan också se att något hänt på sättet jag talar till små barn och folk som nyser; istället för att sparka till ungarna i smyg när föräldrarna inte ser klappar jag de små liven på huvudet och säger saker som ”åh, en så’n liten snyggo!” (har på Fb lärt mig att man ska skriva/säga snygging/snyggo närhelst någon lägger ut en bild på sig själv och jag utgår från att föräldrar gärna vill att deras avkommor beskrivs på samma vis) och när någon nyser glor jag inte hatiskt på dem och gör stor teater av saken, istället ler jag och säger ett glatt ”prosit! hehe”. Skälet till den endorfinkick som måste ligga bakom mitt ologiska och i grunden förkastliga men i allmänhetens ögon trevliga beteende är att jag tagit mig upp från påstortelliniträsket och numer gör all möjlig slags mat. När Hustrun nu senast övergav hemmet för att ladda batterierna så hon orkar med er utsände i de gnälliga gubbarnas grådaskiga vardag tog jag mig före att tillreda allehanda rätter på vilka bildbevis bifogas. Om jag ska säga något om de olika rätternas hemligheter och de problem hemmakocken kan tänkas stöta på vid tillredandet så är det följande:IMG_0887

Det ser förvisso mycket läckert ut med äggen i den där gröna soppan men du ska veta att äggen inte finns med i tetrabricken som soppan levereras i, tvärtom måste de likt batterierna till leksaken inhandlas separat. Till skillnad från batterierna till leksaken måste äggen dessutom tillredas, kokas tio minuter eller så, innan de kan skalas, delas och placeras i soppan.IMG_0886

Ett annat sätt att hantera ett ägg är att knäcka det och låta innehållet rinna ut i en varm stekpanna med lite smör. På nolltid blir det genomskinliga i ägget vitt och det gula gulare. Lätt som en plätt. Låt dock inte ligga för länge. Då blir ägget säkert som amen i kyrkan brunaktigt och hårt och smakar mindre gott än, till exempel, Hustruns ägg.IMG_0877

Potatis finns inte bara i pulverform, färdig av vispas ner i mjölk eller vatten för att bli ett mos, utan också som potatis (i grönsaksdisken, ibland under andra namn som Bintje, men låt er inte luras, en potatis är alltid en potatis och kärt barn har många namn som de visste redan på 1700-talet då de kallade potatis för jordpäron). Den här potatisen kan kokas i lite vatten, tjugo minuter eller så, och den som är riktigt på det skivar sedan den kokta potatisen, sedan den kallnat, och steker den! Ja, det är kaka på kaka, men den som vill få rykte om sig som varandes en vandrande kockfena får då och då göra en eller annan uppoffring även då det hela verkar skitdumt.IMG_0885

Det enda deblacet under den senaste gärsänklingsperioden är ett nytt försök med den där påsen från Findus med Poêlée Savoyarde. Den slutsatsen vi kan dra efter två försök som båda resulterat i att halva påsen sitter fast i stekpannan är att Findus påsar innehåller köttsklister som rinner ut i pannan vid upphettning. Skandal! Ottmar Liebert.

Joanna Drevinger: Matnostalgi & musik 1970 – 2010

En besynnerlig bok i min samling, Joanna Drevingers Matnostalgi 1970 till 2010. Så kom den också till mig utan att jag bett om det. Snarare var det så att någon behagade skämta med mig och överlämnade den, förtäckt till julklapp. Nåväl, er utsände i de oväntade böckernas meningslösa värld är inte sämre än att han kan bita ihop och ägna några timmar av sitt liv åt total meningslöshet. Nu är det gjort. För att göra boken rättvisa ska sägas, att den säkert är jättekul för den som inte upplevt något av de i boken penetrerade decenniernaJoanna Drevinger Matnostalgi mellan 70 – 10. För oss som var med är den inte fullt så ”kvick och humoristisk” som Litteraturmagazinet vill göra gällande. Kanske därför att vi gamlingar inte tycker att 70-talet var fullt så skrattretande töntigt eftersom vissa av oss var skitcoola då.

Finns det då inget värde alls för den som är torr bakom öronen? Jo, det gör det. Boken är lättsamt skriven och den fångar upp en hel del av det som hänt under de här åren. Ett slags komplement till annan historieskrivning – låt vara att texten bara handlar om vilken musik töntarna lyssnat på och vilken mat de ätit. Kort sagt behöver den här boken en sidekick i form av en förteckning över den musik och mat som de coola ägnade sig åt. Mot det sistnämnda kan man möjligen invända att det är töntarna som haft roligast under resans gång eftersom de inte varit så fullt upptagna med att inte vara töntiga och därför haft kul när de varit töntiga medan vi coola haft rätt trist när vi retat oss på att de töntiga trott att de haft kul när de haft kul. Således kan boken rekommenderas yngre människor och töntar och för er övriga som vill läsa den kommer här kompletterande musik, ett tips per årtionde, så att ni med bevarad coolhet kan ta er verket an. Samt, förstås, några coola mattips, ett per årtionde. 1970: musik och korv med bröd. 1980: musik och makaroner med ketchup. 1990: musik och trestjärnig krogmat. 2000: musik och påstortellini. 2010: musik och ägg och bacon.

Fråga Findus & Bob Hund

Kära Findus,

i Frankrike säljer Du en fryspåse med ”Poêlée Savoyarde”, en slags pytt-i-panna med den klassiska raclettens beståndsdelar: potatis, ost och skinka. På påsen står det att hemmakocken, i det här fallet tillika Gräsänklingskocken, ska hälla upp innehållet direkt i en stekpanna, sätta värmen på mittimellan och värma tio minuter, utan att tillsätta någotPôelée a la Savoyarde ister eller annat stekflott. Nu till mina frågor: Om jag nu gjort som Du säger och resultatet är att allt fastnat i stekpannans botten samtidigt som potatistärningarna fortsatt är frusna i mitten, är det så den här rätten ska vara? Om ja, ska den då ätas direkt från stekpannan? Hur gör man lämpligast för att få loss hela bitarna från stekpannans botten? Sist men inte minst: Hustrun kommer snart hem och som det är nu sitter en massa grejer kvar i stekpannans botten, trots att jag diskat och diskat, och Hustrun är inte att leka med, ersätter Du mot kvitto om jag köper en ny stekpanna innan Hustrun hinner hem (det är Dig hon kommer ge sig på när hon ser stekpannan för det är Ditt recept jag följt)? Ser fram emot ett skyndsamt svar. Hälsa Pettson. Bästa hälsningar Din utsände i gräsänklingskockarnas ömkliga värld av brända aromer, oätlig mat och förstörda stekpannor.

Bob Hund.

Bloggkockens köksskola: Knaprig pizza & Enrico Caruso

Efter att ha lärt er hur rätter som ägg och bacon tillreds och hur risotto görs för att bli riktigt delikat är det nu dags för nästa avsnitt i Gräsänklingskockens aka Bloggkocken köksskola och vi ska idag lära oss hur en knaprig pizza tillreds. 1. Inhandla en för ändamålet lämplig råvara, i det här fallet en kartongpizza avsedd att gräddas i ugn. 2. Sätt på ugnen (fläktvarianten på 200 C, andra ugnar på 250 C). 3. Tag ut pizzan ur kartongen och plasthöljet. 4. Lägg den, pizzan, på ett galler, som ska finnas i ugnen (finns inte detta måste en ny ugn inhandlas). 5. Skjut in pizzan på gallret i ugnen. 6. Avvakta utanför ugnen och med ugnsluckan stängd till dess en aningen bränd doft sprider sig (detta kan ta tid, lätt uppemot tio minuter, i förekommande fall ändå längre, tiden kan dock kortas ned genom att mer värme begärs av ugnen, detta är emellertid överkurs och inget som kan rekommenderas så här tidigt i köksskolan). OBS! så snart den där doften uppstår gäller det att agera fort enär gränsen mellan knaprig pizza och bränd dito är hårfin, kort sagt är detta det avgörande ögonblicket för den som är pizzabagare och det gäller att få upp luckan och ta ut pizzan så snabbt som möjligt. Notera att det är enklare att få ut pizzan om den får ligga kvar på gallret varmed menas att du ska ta ut gallret med pizzan på. Ett hett tips i det här skedet: använd så kallade grytlappar – små löjliga, typ, tygservetter, som finns att köpa i bosättningsaffärer – att hålla gallret med då detta kan vara varmt. 7. Klart!bild Nu undrar säkert någon mindre erfaren HR varför i hela fridens namn pizzan måste värmas på det här viset. Jo, helt enkelt därför att en ougnifierad pizza saknar knaper. Lämplig pizzabagaremusik.

Premiär för Gräsänklingskocken: Svamprisotto

Efter framgångarna med Ägg & bacon hastar nu vinifierat vidare och lanserar sig som Gräsänklingens och Gräsänkans egen hjälpare i nöden: Gräsänklingskocken!

Att du är övergiven och inte begriper dig på NASA-inspirerade kokhällar och recept innebär inte att du behöver svälta i din ensamhet. Får du inte igång spisjäveln kan du alltid skaffa dig ett spritkök: bara häll i lite sprit eller annat brännbart ämne och tänd på. Lätt som en plätt, om kocken får säga så. Nog av. Låt oss komma vidare. För att tillreda en smaklig måltid med svamprisotto, gör så här:

1. Inhandla en påse Uncle Ben’s risotto på tre ostar och en Uncle Ben’s ris med parisersvampar (champignons de Paris).bild 2. Se till att ha hemmakockens hjälpare i nöden, Malaga eller Madeira, hemma. 3. Åk hem. 4. Förbered dig. 5. Läs på påsarna eller lita på Gräsänklingskocken.bild 6. Ställ en stekpanna på spritköket/kokplattan. 7. Starta plattan och ratta in den på hög värme. 8. Häll upp svamppåsen i pannan, tillsätt 10 ml vatten.bild 8. OBS! den här påsen luktar illa, som härsken hundmat, tillsätt därför Malaga till dess det luktar gott igen.bild 9. Vänta tills det bubblar och fräser. 10. Slå på risottopåsen.bild 11. Tillsätt 100 ml vatten. 12. Låt fräsa och bubbla några minuter. 13A. Hyvla ner lite parmesan.bild 13B. Skvätt på lite av Hundvaktens kvarglömda fulparmesan alternativt annan fulparmesan.bild14. OBS! mycket viktigt, när riset sitter fast i botten på stekpannan, avbryt genast genom att ta pannan från plattan. 15. Skyffla på en tallrik upp vad du anser är en lagom mängd av den delen av rätten som inte sitter sitter fast i pannan. 16. Garnera med en tomat eller gurka.bild 17. Klart att servera!

Bonustips: lite musik medan du tillreder maten är något Gräsänklingskocken uppmuntrar. Har du tillgång till en TV i köket kan du dessutom köra lite karaoke medan du pysslar. Cat Food.