För Barolo, I tiden & St Vincent

Publicerat 2013-12-10 av Lars Torstenson

Det är inte alltid så lätt att se förändringar och att rätt läsa av skeenden i samtiden. Oavsett om det gäller musik, vin, politik eller något annat. När sommelieren Rolf Lindberg nyligen för 112 personer ordande en provning av kvalitetsviner från Piemonte blev Giulia Negris La Tartufaia rankat som bästa vinet vid samtliga bord/grupper. Däremot var det inte alla som trodde på hans ord att det var ett Barolo-vin de provade. Frågan är hur vinet hade hamnat om alla vetat vad de provade? Hursomhelst: här har vi det nya Barolo, signerat Giulia Negri. Beställ och prova på framtiden. (På tal om framtiden: Giulia är en av de kvinnliga vinmakare som kommer till Stockholm i samband med Terrific Winemaker Women’s Day i mars 2014.) Vinet: Barolo la Tartufaia (Giulia Negri), nr 79247, 259 sek (har allt, drick nu eller sen, otroligt okomplicerat för att vara en Barolo, men ändå allt annat än mjäkigt eller mainstream). Och här lite musik i tiden, från ett album släpps först nästa år: St Vincent – Birth In Reverse.

Begynnande kultstatus för RSV i Sverige? & Arctic Monkeys

Publicerat 2013-12-09 av Lars Torstenson

Ända sedan vinerna häromåret lanserades i Sverige har Robert Sinskey Vineyards’ ”Marcien”, ”Cabernet Franc” och ”Abraxas” gång efter annan lyfts fram i sociala medier och, mindre ofta men ändå, i tryckta medier och allt detta på ett sätt som i väldigt stor utsträckning luktar mer kult än hajp. Nu senast är det Per-Olof Diderots Vinblogg som utsett ”Abraxas” till ”Årets vita vin” och häromdagen tweetade Helsingborgs Dagblads och Uppkorkats Magnus Ericsson ”pure awesomeness” och vinet som fick honom att jubla på detta vis var Sinskeys ”Cabernet Franc”. Ja, vad säger man? Jag drabbades på samma vis av det här vinet för några år sedan. Kort sagt fick Terrifickollegan och jag av en vinmakarkollega tipset att gå till One Market i San Fransisco och fråga efter chefsommelieren Melanie, som då fortfarande arbetade där, och be henne ta fram det allra bästa hon hade, och då helst något som vi inte redan kände till. Hon kom med Sinskeys ”Cabernet Franc”. Redan nästa dag var kontakt tagen och någon månad senare fanns vinet i Sverige. Vid sidan om det ljuvliga och inte helt för området förväntade ”Cabernet Franc” finns numer även den utmärkta Bordeaux-blenden ”Marcien” och det underfundiga, halvknäppa och personligt härliga ”Abraxas”, vars namn får var musik- afficionado att rysa av välbehag, också i Sverige. Och ändå, ändå är kanske pinot noir Sinskeys starkaste kort. Men, vi har inte tyckt lika bra om de vinerna. Bra, men inte briljanta som de tre nyss nämnda. Ända fram till häromåret, då en fatprovning fick oss att upphetsat stampa fötterna i golvet. Nu är de pinot-faten buteljerade och lika bra som de lovade att bli och ja, kort sagt kommer det pinot noir från Sinskey i Systembolagets beställningssortiment någon gång under våren 2014, förmodligen i mars. Vad så med Robert Sinskeys Vineyards? Har funnits längre än du tror, men inte gjort så mycket väsen av sig. Mer inriktade på att göra bra, ekologiska viner än att jobba hårt med marknadsföringen i ett område där marknadsföring är A och O för framgång och det är något vi vinälskare nu kan dra nytta av för hade RSV, som stället förkortas, varit mer ivriga marknadsförare hade vi sannolikt inte haft råd med de här vinerna idag. Själv gläds jag oerhört åt RSV:s framgångar i de sociala medierna i Sverige och över att allt fler sanna vinälskare börjar hitta till de här vinerna, därför att hela gänget på RSV, med Robert i spetsen, är oerhört sympatiska och dessutom fantastiskt bra på att göra vin.Vinerna, alla personliga, seriösa hantverk och… goda: Abraxas (Robert Sinskey Vineyards) 2008, nr 73814, 199 sek. Robert Sinskey Vineyards Cabernet Franc 2006, nr 73813, 275 sek. Marcien (Robert Sinskey Vineyards) 2005, nr73815, 350 sek. Arctic Monkeys (”.. collar popped like cantona…” fast egentligen är det nog ”… like antenna”).

Vinjulklappstips december 2013

Publicerat 2013-12-04 av Lars Torstenson

Flera HR har bett vinifierat inkomma med sina vintips i god tid så HR:n i fråga hinner beställa vin till stundande helg/grillparty/vad-det-nu-vara-må. Således kommer här, även om det blivit mycket reklam ett tag nu, tips på lämpliga julklappsviner i år. Vit magnum (375 sek): Clotilde Davenne ”Saint-Bris Vieille Vignes” 2008, varunr 70274 (smakrikt och friskt vin som de flesta tycker om, från lilla appellation ”Saint-Bris”, som ligger i anslutning till Chablis, men här är druvan sauvignon blanc). Vitt finvin (499 sek): Clotilde Davenne Chablis Grand Cru ”Les Clos” 2008, varunr 72878 (toppnumret från de rena vinernas drottning, briljant vin till den som kan vin, som sig bör gjort på chardonnay då det kommer från själva Chablis, dessutom hjärtat av området). Vitt vin (129 sek): Montagny ”Les Crèts” 2010, varunr 73009 (läcker budgetbourgogne att dricka nu eller om något år, Montagny ligger i de södra delarna av Bourgogne, gjort på chardonnay, vinmakare är skickliga Françoise Feuillat-Juillot). Röd magnum (329 sek): Leon Dormido 2007, varunr 79631 (succéårgången som snabbt sålde slut sommaren 2012, här i nysläppt magnum, modern vingårds-Rioja från fältet Mendiguerra utanför Briones, Bodegas Miguel Merinos hemvist, drick nu eller lagra flera år) . Rött finvin (849 sek): Montelena Estate Cabernet Sauvignon 2009, varunr 72337 (super-amerikan från legendarisk producent och dessutom satans gott och det imponerar på varje vinfreak med förnuftet i behåll samtidigt som denna kanske inte köper vinet på eget hand, perfekt att få-vin). Rött vin (125 sek): Monte Da Peceguina 2010, varunr 73719 (blandvin från Portugal, som är svårt att inte tycka om oavsett om du är nybörjare eller messerschmitt ). Vi avslutar dels med en vacker men inte särskilt uppbygglig sång om julen, dels med Louis Bertignac, som har haft och har en tendens att då och då landa fel på giarrhalsen. Å andra sidan har han framförallt live en enastående känsla i sitt spel varför det är lätt att ha överseende med de där lätt pinsamma missarna. Vi hör honom här göra en så småningom riktigt hörvärd version av den egentligen inte alls särskilt lätta Little Wing.

Nya viner december 2013

Publicerat 2013-12-02 av Lars Torstenson

Det är inte ofta som viner med en direkt eller indirekt koppling till mig lanseras i Sverige. Idag lanseras två och jag tar självfallet tillfället i akt att göra reklam för båda. 1. Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne, varunummer 7725, 120 sek. Clotilde trodde länge att hon skulle bli producent i Champagne, istället blev hon drottning i Chablis. I sin Crémant de Bourgogne, ”bubbel från Bourgogne”, lever hon ut sina bubblande drömmar och får dels arbeta med sina favoritdruvor, chardonnay och pinot noir (2/3), dels med champagnemetoden eller den traditionella metoden som det numer ska heta (bubblorna skapas, som i Champagne, i flaskan). Dessutom bjuder hon om möjligt på ändå mer syra än denna den fräscha balansens ekvilibristiska mästare brukar ge oss. För att ytterligare förstärka syran och vinets rena och fräscha attack på våra näsor, gommar och svalg, har hon valt att arbeta med ”zero dosage”, utan att tillsätta förlåtande sötma i samband med att vinets korkas en sista gång. Resultatet är ett synnerligen seriöst bubbelvin för den som insett att bra, billig champagne knappast finns och att det därför ibland är bättre att köpa en lite dyrare Crémant, när kassan inte räcker till eller då kreti och pleti kommer på besök. Här får du en bra champagne-ersättare till ett mycket facilt pris. Observera att det inte är ett vin för blåbär och lipsillar – får du sådana på besök är tipset att slå lite svartvinbärslikör eller – saft i glaset så de slipper uppleva allt som är bra med det här vinet egentligen, ungefär som att göra en kitschig popversion av ett stort, klassiskt verk. 2. HFE, Hedges Family Estate Red Mountain 2010,varunummer 99275, 169 sek, kommer från den lilla amerikanska appellationen Red Mountain i ökentrakterna i sydöstra Washington. Har inte så mycket annat att säga om det här vinet än att det är ett typiskt uttryck för ren Red Mountain-frukt. Gillar du den, eller om du vill lära dig den, ja då är det här ett vin för dig. Citerar gärna Sofia Ander i Din Vinguide, när hon skriver att HFE är ett ”Härligt vin från Washington State med bra syra, mineral och perfekt balans. Saftigt och sprängfullt med bär som lingon, körsbär och röda vinbär.” Drick nu eller spara i åratal – Red Mountain-frukten är svår att knäcka, även för tidens tand.

Bokjulklappstips

Publicerat 2013-11-29 av Lars Torstenson

Det lackar mot jul och vinifierat vill inte att någon ska behöva gå utan bok i jul och tipsar därför om fyra rykande heta produkter av vilka åtminstone en, den sista, är ett måste i varje hem. 1. Häromåret utsåg Måltidsakademien ”Vinprovning” till årets bästa dryckesbok. Läs den och du förstår varför. Lättsmält för alla, inte minst för den som behöver en hjälpande hand under sina första stapplande steg i vinprovningens värld. 2. ”Odla och tillverka vin” – en ganska torr, men upplysande bok för den som lite nördigt vill ta sig an hur man gör vin både ute i världen och i Sverige. 3. Den i Aftonbladet nyligen hyllade ”Vinifktioner” ligger helt rätt i tiden med sina noveller om vin och får ses som en förelöpare till Svenska Akademiens utnämning av novellförfattaren Alice Munro till årets litteraturpristagare. 4. Vad är väl Maos lilla röda, Hitlers Mein Kampf och Per Morbergs rosévin mot ”vinifierat – bloggboken” – en självklarhet i vart hem och något att läsa högt ur på Julafton.

Seriöst & oseriöst vin, Robert Plant & The Magic Numbers

Publicerat 2013-11-18 av Lars Torstenson

Fick, efter inlägget ”Uppgraderad Perez cruz…”, en fråga från en HR om vad som är ett seriöst respektive oseriöst vin och vad som gör ett vin ”seriösare”. Klurig fråga, inte minst som svaret styrs av vem som svarar. Mitt svar är, att ett populistiskt, tillrättalagd, kanske rent av pimpat vin inte är särskilt seriöst. Ett sådant vin har en för sitt pris stor, endimensionell doft och en kraftfull smak som utmärks av en upplevd sötma och framförallt avsaknaden av sträva element – däremot kan det mycket väl bjuda på en del beska, som den som sväljer fort inte känner. Ett seriöst vin är allt utom det nyss nämnda. Doften är mer än endimensionell, oavsett prisläget, och smaken kan mycket väl bjuda på lite motstånd i form av en viss strävhet, framförallt i röda viner, och en frisk syra i vita och rosa viner. Den som vill prova ett enligt mina preferenser oseriöst vin kan ställa landets bäst säljande vita respektive röda vin – båda billiga boxar för övrigt – mot till exempel rejält seriösa verk som Clotilde Davennes Bourgogne Blanc 2012 och Francoise Feuillat-Juillots Montagny ”Les Crèts” 2010 på den vita sidan och Dominio de Tares Baltos 2010 och Miguel Merinos och min MDLVX 2010 på den röda sidan. Det som i det tidigare inlägget menades med att vinet blir mer seriöst är, att det genom en liten ändring i mixen av druvfält och ekfat blir mindre omedelbart men däremot mer mångdimensionellt på näsan samtidigt som det får en betydligt stramare och mer spännande smak. Robert Plant. The Magic Numbers.

Uppgraderad Perez Cruz, frisk Casa Marin, traditionell Weinert & musikalisk Achilles

Publicerat 2013-11-13 av Lars Torstenson

Er utsände sökare i vinets universum sitter i skrivande, okristligt tidiga, stund på en flight mellan Santiago och Buenos Aires och dövar öronen med Led Zeppelin för att slippa höra på en gallskrikande unge i stolsraden framför. Allt är dock inte bara tidiga morgonar och skrikande ungar på sådana här resor. Således följer här tre trevliga saker att förtälja från denna sydamerikanska utflykt: 1. Har varit hos Perez Cruz, söder om Santiago, och A förhoppningsvis övertygat dem om att för oss i Sverige buteljera lite av vinmakarens German Lyon första, läckra försök med grenache – de är inte så pigga på detta, men det verkar som att vi i alla fall kommer att få några pavor våren 2014 B testat Germans nya cabernet franc, som vi helt säkert får en skvätt av till våren C tillsammans med German uppgraderat nya årgången av Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva (12), som vi redan säljer i Sverige (11); i samband med den skattehöjning som väntar på andra sidan nyåret och det årgångsbyte som följer i mars passar vi på att höja priset ytterligare något och, framförallt, uppgraderar vi vinet på så vis att vi lägger i en skvätt mer koncentrerat, dyrare, vin samtidigt som vi ändrar ekkompositionen något varmed vi, tro mig, uppnår en snudd på häpnadsväckande effekt och ett både stramare, seriösare och större vin – är mycket nöjda med resultatet.2. Besökte vinmakaren Maria ”Marielu” Luz på hennes Casa Marin. Maria bestämde sig för några decennier sedan för att snabbt göra sig en förmögenhet på bulkvin, gjorde det och satte sedan nästa steg i planen i verket: hon köpte mark, rev upp skog och planterade vin på de tokbranta kullarna i barndomens Lo Abarca (San Antonio Valley). Hon är fortsatt den enda producenten i detta svala läge och med tanke på svårigheterna med att hitta fler sammanhängande jordlotter med tillgång på vatten, lär hon förbli ensam. Oerhört friska och fräscha viner, där hennes Casa Marin-range, med rätta, är lite dyrare och Cartagena-rangen ger vardagskonsumenten en chans att känna på Lo Abarcas friska syra och lite lättare stil (Casa Marin Miramar Vineyard Syrah håller 11,7 % men har ändå nått en bra fenolisk mognad – inte precis vad man hittar varje dag i Chile). Även om vinet är dyrt utfärdas stark köprekommendation på Casa Marin Miramar Vineyard Riesling, särskilt årgången 2009 (förhoppningsvis kommer några av de få flaskorna till Sverige nästa år). 3. Passade på vägen, i Mendoza, på att besöka den traditionella producenten Bodega y Cavas de Weinert i Lujan de Cuyo. Här regerar, sedan många år, schweiziske vinmakaren Hubert Weber och kanske är det hans ursprung som förpliktigar men det finns få, om någon, vinkällare i världen som är så ren som den här. Enbart betongtankar och träliggare. Massor av träliggare, över 200, med en kapacitet på mer än 2 miljoner liter. Med andra ord upplagt för damm och orena träkar och därmed orena viner, men nej, inte alls, tvärtom. Snyggt jobb, som bland annat görs av en person som veckan lång dammar och putsar liggarnas alla håll och kanter. Vinerna går från vardagsviner (”Pedro de Castillo”) med bland annat en rejält rökig, läcker Bonarda – ”Bonarda som den i själva verket är”, enligt Hubert – en rejält dyr ”Estrella Malbec” som lagrats, öh, 15 år på träliggare, en hel del Tondonia-känsla här med andra ord (och ja, rosévinet Hubert föredrar att visa är en 08:a, vilket är gammalt i de här trakterna; en ganska snygg Malbec för att vara Mendoza-rosé). Kort sagt är inte Weinert precis vad man förväntar sig i Mendoza och helt klart en annorlunda stil att snarast inordna i sin erfarenhetsbank; titta då särskilt, utöver nämnda Bonarda, efter Cavas de Weinert Cabernet Sauvignon 2006 och Estrella Cabernet Sauvignon 1994 (i oktober i år av Vinum utsett till Sydamerikas bästa vin), notera då att nyss nämnda 06:a ännu inte släppts till försäljning. I bästa mening traditionellt och långsiktigt så det förslår.

Vintips: Skynda fynda, Two Gallants & Rachmaninoff himself

Publicerat 2013-10-25 av Lars Torstenson

Ni som via vinifierat eller på egen hand upptäckt Dominio de Tares läckra Godello ska veta att det släpps ynka 1200 buteljer i ”tillfälliga exklusiva sortimentet” den första november. Priset är 149 sek och varunumret 97113. Sist det här kultvinet släpptes tog det slut på nolltid och vinifierats tips är att du som är intresserad ska hålla dig framme i god tid. Samma dag släpps också den amerikanska legendaren Chateau Montelena Napa Valley Chardonnay i tillfälliga exklusiva. 240 flaskor, 275 sek, varunrummer 92162. Det var det här vinet som, låt vara i en tidigare årgång, vann den åtminstone i den amerikanska vinhistorien legendariska ”Paris-provningen” 1976 – bland annat förevigat i filmen Bottle Shock , som, ska ni kalenderbitare veta, är inspelad på Kunde estate och inte själva Montelena. Det som är läckert med Chateau Montelena är att gården fortsätter göra sina viner i klassisk stil, utan att snegla på Davis, övermogna druvor och vad andra gör. En del tycker därför att den här chardonnayn är väl lågmäld vid sidan om syskonen från Napa, men det, kan vi som har råkoll på saker och ting i världen avslöja, är just det som är poängen. I november släpps också en massa kul nyheter i beställningssortimentet, här har ni några godbitar värda att beställa hem: fantastiska Ponzis viner för alla er som älskar viner av vilket slag det vara må, här får vi två urgoda pinoter i Ponzi Pinot Noir 2011, 279 sek, varunummer 71890 och Ponzi Anniversary Pinot Noir 2010, 450 sek, varunummer 74967. Vore jag barnsligt lagd skulle jag utbrista att vinmakare Luisa Ponzi rules, men som tur är är jag cool och gör inte sådant. Likväl är det hon som regerar i Oregon. Mer nyheter i mitten av november: två varianter av syrah från den lilla appellationen AVA Red Mountain i Washington State, jämför dem gärna med varandra: DLD Syrah från Hedges Family, 199 sek, varunummer 71000 och Bel’ Villa Vineyard Syrah från Goedhart Family 169 sek, varunummer 71749. Ni som gillar Girard Old Vine Zinfandel kan glädja er åt två nya viner i samma stil: Girard Petit Sirah 2011, 199 sek, varunummer 74633 och Girard Russian River Chardonnay, 159 sek, varunummer 74963. Sist men inte minst är det tveklöst så att många av er hittat till den lite udda Chile-producenten Perez Cruz, nu i november släpps en ny årgång, 2010, av Chaski Petit Verdot för 169 sek, varunummer 70054. Vi avslutar med Two Gallants, Rachmaninov himself och ett filmtips.

Sveriges bästa vintips, Steve Vai goes Thomas Funck & avund

Publicerat 2013-10-24 av Lars Torstenson

Sveriges bästa vintips finns i viniferats ögon på vinifierat. Så klart. Samtidigt är det väldigt trevligt när andra tycker om samma viner och hyllar dem så som de förtjänar att hyllas, alltså då renhet och fulländat vinmakeri sätts i högsätet och inte vinets rykte eller stora doft. Nu är det sannerligen inte fel att söka sig till nya viner som föregåtts av sitt rykte, men det gäller att hålla gommen kall och objektiv när du provar dem. Kort sagt dumhyllas vissa viner på ett obegripligt vis och det gäller särskilt doftrika, småskitiga viner och flaskor från dumhyllade producenter, som lyfts till skyarna för att de gjort vin i 100 generationer, ser rätt ut eller för att de säger rätt saker vid rätt tillfälle. Det som sägs i den sista bisatsen står inte i motsats till hyllningar av producenter som gör allt rätt, och ser rätt ut, så länge de också gör tidslösa klassiker. Till saken (texten så här långt är ett sätt att bädda in detta inläggs raison d’être): Kloka tankar från Magnus Ericsson på Uppkorkat (läs här) – en blogg som vinifierat för övrigt varmt kan rekommendera även då den inte tar upp viner som vinifierat har ett direkt intresse i. Här vid sidan finner ni också en bild från DN häromdagen. DN som för några veckor sedan och till vinifierats stora tillfredsställelse tog sig före att dödskallemärka ett vin på grund av dess ohemult låga pris. Modigt, rätt. Självklart fick skribenterna på tafsen för det och tidningen bad så småningom om ursäkt. vinifierat förstår att det är känsligt att peka ut en enskild vara/producent/importör, men det är ändå synd att DN inte stod fast vid detta i grunden korrekta grepp: även vinkonsumenten bör vara medveten om vad den dricker och vilka konsekvenser dess vinval har för andra. Kanske låter DN sina skribenter återkomma med en större artikel i frågan, där flera produkter skärskådas? Det vore i sanningen bra konsumentjournalistik. Hursomhelst lyfts i klippet här vid sidan om Clotilde Davennes mousserande vin, Crémant de Bourgogne, fram. Dessvärre gjorde den oväntade

uppmärksamheten att Clotildes crémant tog slut på nolltid. Åter i lager i mitten av november och sedan släpps den i ordinarie sortimentet den första december. En liten men viktig detalj, till skillnad från vad som sägs i DN:s i övrigt utmärkta text arbetar Clotilde med ”zero dosage”, ingen sötma tillsätts i samband med den slutliga korkningen av flaskan. Detta är ett ytterst medvetet val från Clotildes sida eftersom hon, som alltid, vill att druvan (här pinot noir och chardonnay) och ursprunget (Chablis och Epineuil) ska slå oss på näsan utan ovidkommande dofter samtidigt som en frisk syra ska skölja över, eller kanske snarare ner i, oss då vi hinkar i oss hennes lika eleganta som välgjorda alster. Att Clotilde själv kommer från Champagne bidrar sannolikt till att det här mousserande vinet bland annat spöade skiten ur betydligt dyrare champagner när franska TV-kanalen Antenne 2 lät göra ett bubbeltest häromåret. Steve Vai goes Thomas Funck. Steve Vai goes Steve Vai (notera killen som får röra Steves gitarr efter 0.52, löjligt, är jag avundsjuk? ja).

Vinifiktioner & Echoes

Publicerat 2013-10-22 av Lars Torstenson

Mischa Billing lyfter i senaste upplagan av Aftonbladet Söndag fram det klassiska, och för varje litteratur- och vinväns bokhylla nödvändiga, verket ”Vinifiktioner” och vinifierat vill inte vara sämre och uppmanar därför och härmed sina HR att snarast införskaffa ett, eller flera, ex. Boken bör, förstås, beställas via din bokhandel, men den som vill snika slår till på en ”Vinifiktioner” via den här länken och då till det facila priset av 50 sek inkl moms och frakt. Här lite mer om boken. Här Echoes, Echoes, Echoes. PS som framgår av kommentarerna är det enklare att beställa ”Vinifiktioner” via info@terrificwines.se än den ovan angivna länken.