Vintern rasat ut: det är Lauzeraies! & Pink Floyd

Tveklöst är det nu vår. Inte bara för att man slagits i Lund och åkt flotte iLesLauzeraies_flaska Uppsala och eldat och talat och frusit och sjungit ”Vintern rasat ut” utan därför att man slagits i Lund och åkt flotte i Uppsala och eldat och talat och frusit och sjungit ”Vintern rasat ut”. Med andra ord dags att släppa loss Les Lauzeraies och steka, eller vad man gör, en vårkyckling eller koka en fisksoppa på färsk vårfisk eller kanske göra en smarrig vårsallad på trädgårdens alla primörer och salladsblad, ja, ni vet. Här är vinet i alla fall: Les Lauzeraies Tavel varunummer 2724, pris 95 sek. Välbalanserat, fruktigt, röda bär, ärlig rosédoft (inte gjord på smågodisjäst), körsbär, smultron, örter och ett litet snyggt mineralstuk, serious stuff, som den seriemördande skotten kanske skulle sagt. Pink Floyd.

Världens bästa rosé, Bergs Lars om smitta & rosa musik

Låt det först som sist vara sagt: vinifierat är oerhört avundsjuk på Bergs Lars Hanssons förnamn. Blir alltmer övertygad om att jag borde byta förnamn till VinLars. Nog av. Skälet till att Bergs Lars dyker upp här är hans senaste blogginlägg (läs här), där han sluter upp i kampen mot världens alla hänsynslösa smittospridare. Annat vinifierat hittar i bloggosfären denna förmiddag är Magnus Ericssons och hans Uppkorkats utmärkta sammanfattning av vad Tavel är för något. Möjligen går inte Uppkorkat likaLesLauzeraies_flaska långt som vinifierat och utnämner, utan tvekan, Tavel till världens bästa roséviner, men det är inte långt ifrån. Trevligt att se är också att Uppkorkat lyfter fram vissa Tavel-viners, inte minst här på vinfierat ofta hyllade ”Les Lauzeraies” (varunr 2724, 95 sek), utmärkta lagringsegenskaper, ja rent av utvecklingspotential; till skillnad från den stora majoriteten roséviner som ska drickas inom 12 – 18 månader från skörden, blir inte minst Les Lauzeraies ett annat vin efter något år i källaren och, inte oväsentligt, många föredrar den lagrade varianten med den mer nedtonade frukten och ökade stramheten och ”mineraliteten”. Häromdagen skrev Sofia Ander på sin blogg In Vino Veritas något liknande  Sakförhållandet, att Les Lauzeraies är ett rosé som utvecklas med lagring, har fått den mig närstående importören, att, tillsammans med producenten, alltid försöka hålla en ”äldre” årgång i lager åtminstone in i maj varje ny säsong – längre vågar man inte dra ut årgången, eftersom 98 % av svenskarna köper senaste årets vin och då är de inte fel ute eftersom majoriteten roséviner inte mår så bra av lagring. Ja, det där sista var, som alla vakna HR (hängruntare, för er som fortsatt har svårt att begripa att HR kan betyda annat än Human Resources) uppfattat en klar uppmaning om att hasta till närmaste Systembolag och köpa på sig 2011:an innan den tar slut. Spännande nu och kan om någon månad jämföras med 2012:an när den kommer, för att nu inte tala om hur kul det är att ligga på några pavor till 2014. Eller 2015. Rosa musik.

Place du rosé

Reklamavbrott: Vinklubb, Rosé & pausmusik

Cuvée l´Annonciade

Det är det rosa som gäller, eller har du inte fattat att det är vår?

Enligt en vanligtvis välunderrättad källa har nu det i ett tidigare reklamavbrottsinlägg nämnda, nya, klassiska och med tanke på ursprung och utstyrsel, snorbilliga rosévinet ”L Annonciade” kommit in i Systembolagets lager, inhandlas via BS. Samtidigt meddelar samma källa som i förra satsens inledning, att årets första paket i Terrific Wines Club nu är redo för leverans. Lite senare än tänkt, men det beror på att kartongen som används uppgraderats och det krävdes, tro det eller ej, import från Frankrike för att komma till rätta med det problemet. Ni som redan är medlemmar kommer få besked om det direkt från källan och direkt till er. Ni som inte är medlemmar ska veta att ni inte förbinder er till något genom att bli medlemmar i den här klubben. Däremot får ni fyra gånger om året ett erbjudande om köpa en låda med blandade viner, inalles tolv pannor, för cirka 1500 sek. På köpet medföljer tips på lämplig mat till vinerna och, påpassligt nog, recept på denna mat. Vill för nervöst lagda hängruntare understryka att även om jag är med och väljer ut vinerna till klubbens lådor har jag inget att göra med matval och recept. Här kan man bli medlem. Lämplig musik denna romska dag.

Vårtecken: Rosé!

Cuvée l´Annonciade

L´Annonciade finns även som vitt och rött, men i Sverige tar vi tillsvidare sikte på det klassiska rosévinet i trilogin.

Glöm det där med snödroppar, krokus och tjällossning: det säkraste vårtecknet är rosévinet. Du ska inte tro det blir vår om du inte gör något vårligt. Traditionsenligt förkunnar härmed vinifierat, via tips på de enda roséviner du behöver i år, Våren som ankommen! 1. L´Annonciade (73000, 75 sek) eller Cuvée l´Anonciade är ett sprillans nytt vin i Systembolagets beställningssortiment, så nytt att det inte kommer finnas i lager förrän om en vecka, men häng gärna på låset, lär bli populärt, inte därför att det sopar banan med landets övriga roséviner, men därför att det är ett klassiskt rosévin från (Côtes-de-)Provence och, som sig bör, tappat på den för ett ”Rosé de Provence” självklara buteljen ”Flûte a Corset”, det vill säga en kurvig flaska. Fungerar som aperitif och till lättare rätter. Vinet görs av Cellier des Archers i den lilla, medeltida staden Les Arcs. 2. Muga Rosé (72999, 79 sek) har vinifierat fleraLes Arcs gånger utnämnt till Iberiska halvöns bästa rosé. Möjligen kan något annat rosévin överglänsa någon enstaka gång, men sett över en tioårsperiod är det svårt att se vem som har en bättre lägstanivå. Kort sagt ett mycket gott, rent, snyggt och användbart rosévin, fungerar lika bra som aperitif som till maten. 3. Les Lauzeraies (2724, 95 sek) utsågs 2011 av landets vinskribenter till Sveriges bästa rosévin och 2012 till Sveriges nästbästa rosévin, slaget endast av ett betydligt dyrare vin. Kommer från världens bästa rosévinsappellation, lilla Tavel, i hjärtat av Provence och kanten av Rhône-dalen, och mer precist från kalkjordarna där. Ett av få roséviner som vinner på lagring så passa på att komma över några pannor 2011 medan/om de finns kvar. Bästa rosévinet till mat, när du vill ha ett lite kraftigare och smakrikare rosévin. Vårmusik.

Mer TV4 & reklamavbrott för budget-Pinot noir

Något annat, verkligen outhärdligt med TV4 är de där som sitter och skrapar till sig trisslottsmiljoner dagarna i ända. Det är den värsta sortens dokusåpa när folk måste sitta där, upprymda och förväntansfulla, bara för att snart återfinna sig i en annan sinnesstämning, dominerad av nedslagenhet och besvikelse, ity de har precis skrapat hem minimisumman 50 000 sek, som de redan var säkra på, och gått miste om miljonerna och nu måste de likväl se ut som goda förlorare, på bästa sändningstid, i direktsändning. Och tänk på stackarna som ska skrapa både summa och antal månader! Först får deCartlidge & Browne minimisumman, sedan minimitiden och lik förbannat ska de sitta där och se ut som om de är nöjda. Å andra sidan kan vi andra, vi ogina, gotta oss åt att de i alla fall inte fick mer. Nog av. Nu gör vi ett litet avbrott för reklam: Det är, om ni tänker efter, och varför skulle ni inte göra det?, länge sedan det kom ett vinifierat-tips på ett rykande färskt debutantvin i det svenska sortimentet, men nu är det dags igen och vinet vi talar om är Cartlidge & Browne Pinot Noir. Sedan nu finns vinet att köpa via Systembolagets beställningssortiment. Men, undrar nu ni som läst så här långt, vad är så speciellt med det vinet för att vi ska anstränga oss att beställa hem det? Jo, det här är inget annat än en äkta budget-Pinot noir från Kalifornien och något för er som gillar antingen amerikansk Pinot noir eller Kaliforniska viner eller både och. Med andra ord är det måhända aningen lite för mycket av det mesta för den som söker stil och elegans. Å andra sidan bjuder Cartlidge & Browne oss på den där härliga, okomplicerade, överdådiga Kalifornien-frukten i tillräckligt väl förpackad form för att vi ska tycka, att priset är budget, för även om ni nu inte tänder på vintypen så inser de flesta vid sina sinnes fulla bruk, att 115 pengar är så billigt för ett sådant här vin att bara en åsna har råd att inte prova det.

Reklamavbrott: Påskviner & Rioja & Radiohead

Påsk redan? Inte riktigt, men den som är om sig och kring sig och vill ha något frånMuga Reserva, liten beställningssortimentet (BS) har anledning att börja planera sin påsk nu. vinifierat presenterar därför här och med detsamma sitt traditionsenliga vintips inför Påsken och som vanligt gäller då röd Rioja till påsklammet och som vanligt lyfter vi fram Muga Reserva: ett snyggt lammvin för 149 sek. Den som vill snåla eller har gäster som inte är tillräckligt tacksamma för att det ska få kosta 149 sek, slår istället till på Leon Dormido Reserva, som Systembolaget närmast skänker bort för 89 sek, ett synnerligen traditionellt eller, om man så vill, klassiskt vin från Rioja med tydlig ek. Självklart är det också en bra idé att under Påsken hitta åtminstone ett tillfälle att hälla i sig kopiösa mängder av Mazuelo de la Quinta Cruz (MDLVX). För att nu inte tala om Prado Enea Gran Reserva! Om inte annat får du som konsument anstränga dig lite och äta lamm flera gånger under helgen om du nuMuga Rosé prompt måste ha lamm till de här härliga vinerna, vilka fungerar bra även till allt möjligt annat, som, öh, som, ja allt möjligt annat. Påstortellini tillredd med varsam och känslig hand till exempel. Den som nu föredrar vitt till lammet eller överhuvudtaget kan stanna kvar i Rioja och hos Muga ity Muga Blanco är sedan åratal ett fantastiskt vin för ingenting, för vad annat än ingenting är 95 sek för en sådan här skönhet? På tal om skönhet: den som nu vill fira inte bara Påsken utan också Våren eller mest bara i största allmänhet dricka rosé över helgen ska, förstås, inte missa Mugas rosé – kanske Iberiska halvöns bästa och mest eleganta rosévin! Radiohead lär oss räkna.

 

Baltos & Bierzo åter köpbart

Bierzo heter ett litet vinområde strax norr om den portugisiska nordgränsen. Ibland ses detBaltos som Galiciens sjätte distrikt, D.O., men så ser de själva inte på saken. Kort sagt, menar de, är Bierzo Bierzo. Och som Bierzo de facto inte tillhör Galicien gör de alldeles rätt i det. Nu har det här puttefnaskdistriktet i ett huj utvecklats till att vara så inne något bara kan vara bland vinvärldens så kallade early adaptors, ni vet de där som är rätt på det långt före, nästan, alla andra.  Föregångare skulle man kunna kalla dem på svenska, men priset för att göra det är att den där internationella management-feelingen då försvinner. Kanske ligger Bierzo de tidiga adaptatorernas (ja, ni upplevde precis lite språkligt nyskapande) hjärta så nära tack vare de inte för alla helt välkända druvorna Godello och Mencia (”Va, vadå? Har du inte koll på Godello?”). En annan orsak torde vara det uppenbara: plötsligt kommer det en massa spännande viner härifrån. vinifierat har tidigare flaggat för Dominio de Tares Godello och flaggar här för den igen (okej, ni som fortfarande intet fattat hur det fungerar: klicka på en understruken textsnutt och något händer, klickar ni, till exempel, på ”flaggar här för den igen”, stod att läsa alldeles nyss, just före parentesens början, kommer ni till ett ställe där ni eventuellt kan beställa Dominio de Tares Godello) – förmodligen ”tillfälligt slut” för här har ni ett vin som, på kort tid, blivit så populärt att producenten säljer slut på det på nolltid; ni som följt vinifierats, i det här fallet, såvälGodello bokstavligt som bildligt talat, goda råd, har haft och har koll och missar inte en årgång, eller hur? – men huvudskälet till denna, till varuinformation lätt förklädda, skamlösa och ogenerade marknadsföring är, att succévinet Baltos nu gjort comeback i Systembolagets beställningssortiment. Vinet fanns inne i Systembolagets ”tillfälliga sortiment” perioden november 2012 – februari 2013. Sedan försvann det. I likhet med Godellon ovan står den utmärkta producenten Dominio de Tares och den synnerligen skickliga vinmakerskan Paula F Trabanco bakom vinet. vinifierat lyfter på hatten, gläds och ber er som redan upptäckt det här pinsamt billiga, 89 pix!, smakprovet på utmärkt Mencia från Bierzo notera, att vinet nu alltså går att beställa i Sverige och ni som ännu inte har koll: klicka här och fundera på om inte ni också ska försöka hänga med lite. PS Här kan man för övrigt klicka för att se ett inlägg på en annan blogg, där Dominio de Tares dels nämns, dels visas vinmakerskan Paula F Trabanco på bild (t v, med glasögon på bilden) tillsammans med Laura Vazquez (följaktligen t h och utan glasögon) VD för Dominio de Tares.

Françoise Feuillat-Juillot för den dristige

Just nu säger, kanske, namnet Françoise Feuillat-Juillot dig inte så mycket. Dock, vågarFeuillat-Juillot Montagny Les Crêts vinifierat lova, kommer du att vara glad som en lärka, eller, möjligen, en muntergök, att du läste det här blogginlägget och kastade dig över Françoises viner innan kreti och pleti gjorde det. Vem är hon då? undrar du nu, tuggandes på naglarna och med något jagat i blicken samtidigt som du ignorerar vetskapen om att du borde göra något mer produktivt just nu än att sitta och surfa bloggar och annat improduktivt och inte blir saken bättre av att texten i ett rasande tempo nu drar ut på saken i det längsta som vore det här ett av utslagningsprogrammen på TV kanske rent av Melodifestivalen där de liksom aldrig kommer till skott men så äntligen! visar det sig att Sean Banan vunnit och att Loreens småstulna låt stulits i sin tur och Françoise Feuillat-Juillot är… inget… mindre… än… Montagnys Clotilde Davenne! Och inte bara det, hon är dessutom Clotildes kompis och hon är snudd på lika skicklig på att domptera Chardonnay och få den att stå i givakt och sjunga disciplinens, renhetens och det exakta vinmakeriets lov. Den som vågar, provar Montagny Les Crêts eller Montagny Les Coères, låter sig imponeras och blir i ett slag François Feuillat-Juillot-fan. I vilket fall som helst är vinifierat imponerad.

Twoson, CSN&Y & Jethro Tull

Flickorna Faller

Flickorna Faller på Domaine Weinbach

På tal om vinklubbsreklam kommer här lite mer vinklubbsreklam. Den här gången för exklusiva Twoson Club. Kort sagt betalar medlemmen närmare 20 000 sek per år och får för det fyra leveranser om tre magnum, alltså inalles tolv magnum. För att få alla att tycka att det hela är urbilligt levereras lagom till Jul och Nyår en låda med tre magnum champagne, specialutvald och i begränsad upplaga som allt annat, oftast med lägre dosage än vad producenten normalt arbetar med. Det unika med vinerna är att de bara finns i en upplaga om högst 150 magnum. Därför är också klubbens medlemsantal begränsat till 40. Vinerna väljer Mats Hanzon, bland annat preses Svenska Vinakademien, och jag ut hos prominenta producenter världen över, många gånger gör vi våra egna blend eller väljer, helt enkelt, ut ett ekfat som vi ber producenten buteljera åt oss. 120 magnum sänds till medlemmarna, övriga används vid medlemsluncher, två per år, och för att vi som har klubben ska kunna följa mognadsutvecklingen och hålla medlemmarna underrättade om hur det är beställt med deras flaskor. I år går Twoson Club in på sitt fjärde verksamhetsår – däremot har Mats Hanzon och jag arbetat med att leta viner betydligt längre, första vinet köpte vi redan 2005 – och en del av de ursprungliga medlemmarna, som avsåg att vara med i tre år, lämnar nu. Det gör att det kanske kommer finnas fyra-fem platser lediga. ÄrWeinbachs kyl någon intresserad kan den gå in på medlemssidan, klicka här, och från den kontakta klubben och förhöra sig om det går att få en inbjudan. Det kan verka som att vi förbehåller oss rätten att välja och vraka och det gör vi för all del, men de viktigaste urvalskriterierna är att man betalar, tycker om vin och, om man avser att närvara vid våra luncher, är trevlig och hämningslöst hyllar de producenter som alltid är med, minst en per lunch. vinifierat gissar att beskrivningen i förra meningen på pricken stämmer in på bloggens alla hängruntare. Just det: var i förrgår i Alsace hos mamma Colette och döttrarna Catherine och Laurence Faller på Domaine Weinbach och plockade ut några nya, exklusiva viner för Twoson. Det blev en låda med tre druvsorter, en magnum av vardera, från 2006 (Riesling, Pinot gris och Gewurztraminer). Eftersom Hanzon tycker om CSN/CSN&Y och Jethro Tull avslutar vi med det. (PS Kylen är den som står i flickorna Fallers kök på Domaine Weinbach; fick inte till bildtexten p g a något nytt, mystiskt sätt att hantera bilder som WordPress infört under min frånvaro)

Ulla Billquist & vinklubbsreklam

På tal om vinklubbar, en företeelse vinifierat, snarast, vill ha under lupp, följer här ett ogenerat försök att få vinifierats hängruntare att tappa besinningen och inom loppet av någon minut klicka in sig på Terrific Wines Club och beställa en låda eller två. vinfierat

Françoise Feuillat-Juillot

försöker, alltså, i detta nu och genom att berätta att vinifierat varit med och valt ut de ingående vinerna och att tanken är att dessa tillsammans ska utgöra ett hyfsat brett urval av, förhoppningsvis, inte alltid helt kända ursprung, producenter eller druvor, få hängrunten att inte bara upptäcka Terrific Wines Club utan också att impulshandla, utan närmare eftertanke, ja, det ligger i impulsköpets natur så att säga, en vinklubbslåda. I den första lådan, som går att beställa via nyss nämnda länk som här kommer i repris (alltså, klicka på den understreckade texten så händer något spännande: du slussas rakt in i vinklubbens allra heligaste), ingår tre flaskor vardera av fyra viner: Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson), Oregon-Pinot i välansad och finfin form, Motzenbäcker (Menger-Krug), stram, snygg Riesling som behöver lite tid, Leon Dormido Reserva, en klassisk Rioja Reserva som står på å det grövsta i välbekant, ekad stil, och Crémant de Bourgogne (Clotilde Davenne), tjusigt bubbel som tillhör kategorin ”köp-hellre-det-här-än-billig-och-garantaret-inte helt-bra-champagne”, Clotilde-disciplinerad och med tryck i bubblorna. Nästa låda, kommer i mars, tror vi, och innehåller, enligt uppgift: Melipal Blend (nya Argentina, som fortsätter gå vid sidan som allfartsvägen i Sverige där beska sällan utgör ett hinder i vinprovarnas, uppenbarligen, inte alltid helt kräsna gommar varför smuts- alternativt överextraherat-bittra argentinare fortsatt utgör fokus i vårt land och

Ulla Billquist

säkert också ett skäl till att så få argentinska viner lyckas vara poppis över längre tid), Quinta do Pinto (spännande, ny producent från Lisboa, använder bland annat Roussanne), Monte da Peceguina (vardagsvinet från topproducenten Malhadinha, en smak av den fina världen, rödtjut som enkelt och smärtfritt slinker ner med en liten matbit vid sidan om), och, sist men inte minst, spännande ”Les Crêts” från Feuillat-Juillot (Montagnys Clodilde Davenne, som, av en händelse, dessutom är bästis med Clotilde; samma disciplinerade, raka, ärliga och härliga stil: sjungande Chardonnay utan ek och annat tjafs). Snittpriset på Terrific Wines Clubs lådor ska vara 1500 sek för tolv buteljer, en låda per kvartal erbjuds, klubbmedlemmen köper bara när den själv vill. Med andra ord inga förpliktelser what so ever, som den engelsktalande mexikanen skulle ha sagt förutsatt han ville tala engelska. Visst låter det sanslöst bra? Likväl bör den här vinklubben, precis som alla andra vinkubbar, sättas under lupp. Nu. Men som det inte lär hända precis nu lyssnar vi på Ulla Billquist istället. PS Fördelen med att bli medlem i Terrific Wines Club är att man får information om vinerna samt passande recept på köpet, den som inte bryr sig om slikt kan beställa direkt genom att klicka här.