Vinprovning i Tällberg

Publicerat av
Svara

Er utsände i de käcka kullornas och de muntra masarnas skuggande skogar och sjungande sjöar har varit i Tällberg och provat vin och ätit oxfilé som stekts eller kokats eller vad man nu gör om den utsätts för 55 graders värme i fem timmar. I vilket fall som helst satt HFE (Hedges Family Estate Red Mountain) som en tilltalande smäck till den nämnda anrättning, tillredd av det duktiga köket på Villa Långbers, ett av ställena i Tällberg, som nu satsar alltmer på mat och vin vid sidan om de mer uppenbara företeelserna som att bara vara ett vackert ställe mitt i den Disney-liknande kuliss Tällberg skulle vara om det inte var på riktigt.image Nåväl. Annat som satt finfint ihop var Långbers charkuteritallrik och Domaine de Brescou Syrah och Clotilde Davennes Saint Bris och löjromstoast. Ja, sedan var det en himla massa annan mat och kombinationer som också gick bra, men här ska endast desserten och Clotilde Davennes Crémant de Bourgogne nämnas.image Det låter nog en aning fel i den gedigne svenskens begränsade smaklöksregister, att hinka kruttorrt mousserande till en söt dessert, men nu är det en gång för alla en fransk specialitet som kommit till Dalarna för att stanna. En chokladdessert (som måste bestå av tämligen mörk och koncentrerad choklad) kompletterad med en högsmakande hallonsorbet och nedsköljd med Clotildes kruttorra bubbel kan få närvarande fransmän att ursäkta sig inför sitt bordssällskap, ställa sig upp och äntra sin stol och på denna dansa en munter dessert-och-torrt-mousserande-cancan (vill passa på att säga ett varningens ord här: när sådana här saker inträffar ska ni absolut inte uppmuntra fransosen som säkringen gått på utan lugnt och belevat le lagom mycket och applådera försiktigt då dansen börjar klinga av, gör ni inte detta kan situationen nämligen lätt spåra ur, och, mycket viktigt, väller tårar upp i det franska styckets ögon och hen börjar vråla Marseljäsen: tillkalla förstärkning).image Annars var tidigare nämnda Saint Bris ett vin som både stack ut och gick hem i provningen och det gjorde även Chateau Montelena Cabernet Sauvignon, Denna sinnebild av amerikansk elegans. Lättast att pricka blint, tyckte nog de stackare som satt och lyssnade på mig medan jag tjattrade på om ditten och datten samtidigt som de ville ha lite lugn och ro så de kunde känna vad som fanns i glasen, var nog Cartlidge&Browne Pinot Noir, ett vin som för övrigt gick utmärkt till någon slags mat med karljohansvamp. En föga överraskande men desto mer perfekt match var också en slags kokt marulk och Francoise Feuillat-Juillots Montagny 1er Cru. Ni som väntar på att komma till poängen med det här inlägget ska veta att ni är blåsta för nu är det slut.image

Förbud mot korsandebenplatser på tåg! & Savoy Brown

Publicerat av
Svara

vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot korsandebenplatser på tåg! Det måste bli ett slut på tågbolagens ofog att sälja platser som innebär att resenärerna hamnar mitt emot varandra. Redan detta är illa nog men om endera resenären är en räkel riskerar situationenSavoy Brown att snabbt och oåterkalleligt urarta, och skulle det vara så illa att båda personerna som satts att sparka på varandra är räklar, föreligger ingen risk, utan det är ett faktum, att ambiancen i vagnen kommer bli lika gråmulen som kontrahenternas smalben blå. Det är under all kritik att skrivbordsnissar som aldrig sitter mittemot andra resenärer tillåts fortsätta designa tågvagnar och sälja dessa olustens resor som om det var den naturligaste sak i världen att djungels lag ska råda på deras tåg. Förbud nu! Och hårda straff i form av obekväm sits på obestämd tid för den som bryter mot förbudet! Savoy Brown.

Carignanprovning på Domaine d’Escapat & The Hives

Publicerat av
2

Var på Domaine d’Escapat häromdagen för att bistå vid blenden av årgången 2014 (mer om det i senare post). Samtidigt passade Bruno Ohlzon, som äger Escapat, och er utsände i de sydfranska appellationernas bergsnära lägen på att prova lite carignan-viner med anledning av att vi tror oss ha en riktigt bra carignan, gjord på 60-åriga stockar, på Escapat. Vi provade (samtliga är viner jag varit inblandad i):Escapat siluett 1. 2007 Wallin ”Carignan” från Château L’Arnaude, här har hänt mycket sedan jag senast provade för några år sedan, fortsatt mycket svarta vinbär med ett stänk lingon, syran påtaglig men nu i balans med övriga vinet, väl integrerad ek, snyggt jobb om jag får tycka så själv, dock är alkoholen lite för hög, men det är inte värre än att det här är ett vin som är riktigt gott att dricka idag och det har många år framför sig för den som vill vänta. 2. 2001 Rabiega Carbase från Château d’Esclans, ”base-vinerna” (Grebase, Mourbase och Carbase) var endruvsviner och just Carbase ändrade jag så mellan 97 och 01 att alkoholstyrkan ökade i takt med att skörden senarelades år för år i ett test syftande till att utröna vad som händer med carignan vid olika mognadsgrad, således är 01:an väl hög i alkohol (14,5 %) för att vara carignan, men vinet är å andra sidan, och har alltid varit, väldigt mumsigt och gott, nu har det fått för mig lite besvärande flyktighet på doften men koncentrationen, frukten och mumset finns där fortfarande.Escapat carignanprovning 3. 2005 ”Clos Dière Carignan”, nja, alltså, det här vinet finns inte, det är en skvätt vin jag drog av en fin carignan-tank precis innan jag skulle blenda ihop 05:orna i samband med att gården Domaine Rabiega, där Clos Dière gjordes, såldes, det här var första gången på mycket länge som jag provade en av de här specialbuteljerna och visst står sig vinet bra, vingården på Rabiega var i oerhört bra skick 2005 (lågintensivt skött sedan 89-90) och året var utmärkt, inte så konstigt att det här vinet var och är carignan i sin prydo (vilket jag gärna understryker eftersom ni knappast lär komma kunna prova det…), lite flyktigt på näsan men ack så snyggt balanserat och med en ren och rak carignan-karaktär, lång, ren eftersmak, koncentration och kraft i balanserad harmoni. 4. 2009 MDLVX, vingårds-mazuelon jag gör tillsammans med Miguel Merino, 09:an är ganska drickfärdig idag och mycket god, tror det här var Brunos favorit vid sidan om hans eget vin, och visst är det lätt att gilla detta, en delvis annan stil än de franska carignan-vinerna ovan, lite mer Rioja, lite mer amerikanskstukad ek och rondör.Escapat 57 carignan 5. 2013 Domaine d’ Escapat Vieilles Vignes 57, rena rama barnarovet, ungt, blårött, rent, snyggt och elegant med bra carignan-skjuts i syran, väl integrerad ek, lång, ren eftersmak understödd av fräsch syra, mycket bra, det här är det enda vinet ni lär kunna komma över av de som här nämns och vinifierats tips till alla som är det minsta carignan-nördiga: köp! The Hives.

Förbud mot ohämmade temperaturfluktuationer! & Hot Tuna

Publicerat av
Svara

vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot ohämmade temperaturfluktuationer i plan samt mot feltempererade flygplan! Vid sidan om detta kräver vinifierat en internationellt flygbildsanktionerad standardtemperatur i plan. Skälet till dessa förbud och denna nya standard är, förstås, flygplansbesättningars ofog att leka katt och råtta med passagerarna när det gäller kabinens temperatur. Det kan lika gärna vara så att de först försöker frysa ner oss passagerare bara för att, när alla kastat sig efter sina jackor och halsdukar i bagagehyllan och då tryckt upp sina bakar, och i värsta fall frammar, i ansiktet på den som sitter på stolen närmast gången på andra sidan, plötsligt försöka ångkoka gästerna. Kort sagt vet passageraren inte hur den ska klä sig och känsliga resenärer har stora problem med desperata människor som absolut måste ha ner sina jackor från bagagehyllan alternativt vill göra sig av med dem när temperatur sjunker eller stiger i flygplanskroppen. Hot Tuna.

Beaujolais Nouveau: Il est arrivé! &TAPP

Publicerat av
8

Snart sagt varje fransk bybar och supermarché, stor som liten, pryds den tredje torsdagen i november med budskapet ”Il est arrivé!”, Det är här!. Möjligen skulle det stå ”Il est retourné!”, Det är tillbaka!. För så är det: lika älskade som hånade Beaujolais Nouveau kommer tillbaka varje år, ända sedan 1950-talets början!Beaujolais Nouveau

Upprinnelsen till företeelsen är ett förbud från 1951 att sälja appellationsvin före den 15:e december. När vissa områden och vinbönder protesterade mot detta med hänvisning till den uråldriga traditionen att prova av årets skörd så snart den jäst klart, försågs regeln med undantag för, slarvigt översatt, ”viner i sådana omständigheter att ett undantag kan bli aktuellt”. De som mest och bäst tagit fasta på det där undantaget är vinbönderna i Beaujolais, vars Nouveau är överlägset mest framgångsrikt i klassen, inte minst kommersiellt, och därför lika hånat som älskat.Beaujolais Nouveau

Invändningarna handlar om att det ”inte är ett riktigt vin” (urbota dumt påstående), ”smakar illa” (ganska urbota dumt påstående), ”är ett kommersiellt skämt” (utstött ur surmagade personer utan feeling för fest och med bristande helhetssyn på företeelsen). Med andra ord är det svårt att se varför vinet är värt hån. Däremot kan den som vill vara sur och trubbig, eller rätt och slätt tycker hela grejen är strunt, avstå. Vi som är mer positivt inställda till små festligheter i vardagen och rent av menar att livet är så eländigt att det måste firas, tycker det här är låt vara fånigt men kul och ungefär som att fuldansa. Det ligger i primörvinets natur att vara enkelt och lättdrucket. Den som försöker sig på låt säga en Château Latour Nouveau stöter sannolikt på en del problem i konsumentmötet.Beaujolais Nouveau

Till att börja med såldes Beaujolais Nouveau lite som det passade vinbonden. 1967 infördes 15 november som första försäljningsdag och så var det ända till 1985 då regeln ändrades till den tredje torsdagen i november. Mest hysteriskt i Sverige, och länder som England, var det väl då, under några år på 1980-talet. Det var då krogar i London tävlade med helikopter för att vara först med vinet, och i Sverige rusade kustjägare mot en ö-ligt belägen krog inte med AK4:or utan Beaujolais Nouveau i famnen. Aaah, minnen, svunna tider, partaj. Men varför hänga läpp och gräva ner sig i det förgångna?Beaujolais Nouveau

Fördelen med dagens Beaujolais Nuveau är att banantonerna från det sena 80-talets jästnouveautéer verkar ha sett sina bästa dagar och vi börjar åter se de mer hallondrivna tonerna från de klassiska primörvinerna. Årets Systembolagsutgåva utgör inget undantag. Vinet kommer från P Ferraud & Fils (Beaujolais Nouveau, nr 5481, 79 kronor) och uppvisar Nouveau-vinets alla klassiska kännetecken. Man må tycka vad man vill, det är så här Beaujolais Nouveau ska smaka. Helst varje år. The Alan Parsons Project.

Bubblets hållbarhet i öppnad form

Publicerat av
10

Det går alltid att, som en retorisk övning, fråga sig, varför i hela fridens namn man ska lagra bubbel i en öppen flaska, men om någon, självfallet mot förmodan, någon gång inte tömmer hela pavan kan frågan ha sitt allmängiltiga intresse samt, inte att förglömma, i de fall då skummet faktiskt blir bättre efter att ha stått öppet ett tag. Dels för att kolla detCrémant på sista versen sistnämnda, dels för att ta reda på hur länge Clotilde Davennes Crémant de Bourgogne håller sig i öppnat skick om det får stå i kylen, har vinifierat tagit sig före, att låta den för en tid sedan testade buteljen stå öppen en vecka. Om du som läser detta råkar ha en öppnad Crémant de Bourgogne från Clotilde i kylen och om du oroar dig för dess utveckling kan vinifierat komma med lugnande besked. Såvitt testpanelen, bestående av er utsände på de vällagrade bubbelvinernas skummande hav, kunde bedöma, blev vinet i stort sett bättre för var dag; mer uttrycksfullt och berikat med mer djup. Dessvärre tvingades testpanelen avbryta försöket efter en vecka då den, under inflytande av ett dåraktig infall och i ett ytterst obetänksamt ögonblick, svepte i sig det sista av vinet i samband med att gäster infann sig i huset.

Julklappstips: några exklusivare rödviner & CCS

Publicerat av
Svara

Ända sedan julklappstipsen på vitviner har HR:en suttit klistrad framför datorn, bitit på naglarna, misskött sitt arbete och mått allmänt dåligt, men nu är det slut på det för här kommer så äntligen uppföljaren i form av några tips på några synnerligen lämpliga röda julklappsviner att ge tillMontelena Estate både den som behöver och inte behöver: 1. Leon Dormido 2007 magnum, nr 79631, 335 kr. Ett återkommande tips här på vinifierat. Välbalanserad Rioja från vinläget ”Mendiguerra” i Briones. Mycket tempranillo och smak, väl avvägd ek. Drick nu eller spar länge. Finns även på 75:a men magnumen är mer lämplig som gåva, tycker vinifierat. 2. Montelena Napa Valley Cabernet Sauvignon, nr 71926, 299 kr. Klassiker från Napa Valley. Snyggt stramt och välbalanserat vin som inte har mycket av överdådig kraft, snarare elegans, över sig. Drick nu eller lagra länge. För den som tycker sig ha råd eller bara är korkad finns också underbara Montelena Estate CabernetGranite-Syrah_bottle Sauvignon att ge bort, nr 72337, 879 kr. Mycket bättre än så blir inte USA. 3. Här ett ganska ovinifieriskt tips: två sydafrikaner! Å andra sidan inte vilka sydafrikaner som helst. I senaste Platter, Sydafrikas egen vinbibel, utsågs Mullineux till årets producent och gårdens viner fick enormt bra kritik genomgående. Vinifierats julklappstips är de båda ”terroir-vinerna” Mullineux Granite Syrah, nr 78273, 625 kr, och Mullineux Schist Syrah, nr 78274, 625 kr. De kostar en del, men för den vinintresserade är det här en mycket eftertraktad gåva och något som hen kanske inte springer och köper på eget bevåg. 4. Avslutningsvis en amerikan jag själv satt ihop, Hedges Limited Edition Malbec, nr 73061, 399 kr. Limited-utgåvorna görs alltid i små upplagor, aldrig över ett par tusen buteljer, som är lika med ingenting i USA, i detHedges-RedMountain här fallet är det dessutom bara två fat som används, det vill säga det gjordes mindre än 600 buteljer. Bortsett från den lilla upplagan talar för det här vinet A det relativt sett låga priset i Sverige, mycket dyrare i USA 2 Malbec från Red Mountain! Ingen sann vinälskare kan inte gå igång på det. OBS! Merparten av vinerna som tipsas måste beställas så var ute i god tid. CCS.

Höstvinstrio med Antonio

Publicerat av
5

Girard Old Vine Zinfandel, nr 22337, 179 kr. Vilt. Nöt.Girard, öppen spis Les Lauzeraies, nr 2724, 109 kr. Grillad fisk. Kyckling.Les Lauzeraies, höst Tavel Apud Sariacum Sancerre nr 78501, 175 kr. Skaldjur. Ostron.Apud Sariacum, skaldjurAntonio.

Om inte taxen når upp, nå inte ner

Publicerat av
2

Vingårdsvännen dök upp för att ta en bira i den aningen bleka men ändå värmande novembersolen. När vi satt där och hade det som trevligast dyker så, plötsligt, en obekant, yngre herre upp. Senare skulle det visa sig att han ville låna en domkraft enär han fått punka en bit bort. Men just då visste vi inget om detta och det som hände var att två av hundarna, den pyttelilla dvärgtaxen och den jättestora hovawarten sprang honom till mötes. Den lille smågläfsande, den store med rest ragg och ett allmäntTaxen Iton hotfullt uttryck som underströks av ett dovt muller i strupen. När så hovawarten ställde sig på bakbenen och lät sitt muller gå direkt från strupen in i den nu ganska spaka, unga mannens ena öra, ansåg sig er utsände i de vaktande hundarnas blodstörstande värld manad att säga något klokt. Det blev ”Stå still! Ta ner händerna!”. Detta gjorde dessvärre den aningen bleka, unga mannen och därnere väntade dvärgtaxen som påpassligt tog ett rejält tag i ena labben och tryckte till så den förskrämde ynglingen ylade. Om det finns någon sensmoral i detta så är det väl att du inte ska gå in på ett revir där du inte har att göra om där finns en stor och en liten vakthund för hur du än försöker se upp så måste du också se ner, vilket leder till ett omöjligt dubbelseende som lätt slutar med en blödande hand. Vad som skedde sen? Självklart skällde jag ut ynglingen för att han provocerat hundarna, men han fick låna en domkraft trots att han varit dum.