Kategoriarkiv: Vinproduktion

TV4-grumpy, nygamla tankar, påsksnaps & Atoms For Peace

Publicerat av
13

Var, igår och hela dagen, arg på TV4 därför att kanalen lagt ner sina vintips. Istället visades och pratades det, på bästa fredagsmorgonssändningstid, nagellack och andra vindefekter! Idag, när det, visade det sig, var fredag igen, dök dock Dolk upp med sina viner som om det inte varit fredag igår. Förstår inte fullt ut vad de sysslar med där på TV4, med sina dubbla fredagar, men nu när vinet är tillbaka ska jag väl sluta gnälla. Fast liteCementtankar förbannad är jag fortfarande. vinifierat kräver: Förbud mot dubbla fredagar i TV4! Belgiska Le guide d´achat des vins drar i veckan, som om det vore något nytt, fram fyrkantiga träfat/tankar. Det är det nu inte, men det är intressant att se att folk gång på gång försöker hänföra vinproducenterna med den här typen av kärl. Kanske lyckas det bättre den här gången. Ni som klickar in er på länken kan, även om ni inte pratar franska, också se några av de cementtankar som sedan ett drygt decennium blir allt populärare. vinifierat gillar den utvecklingen. Skälet till att betong försvann och misskrediterades var, att världens gamla källare var fyllda av så mångaPåskägg orena, uråldriga betongtankar. Inte för att materialet i sig inte var bra. Det som är lite nytt med tankarna på bilderna är att de finns i så små storlekar som 600 liter. Avseende den pyramidformade cisternen ”Isis” är den konstruerad enligt egypternas arkitektoniska recept för dåtidens slika byggnader, vilket kanske är lite svårt att vetenskapligt koppla till klokt vinmakeri, men en bra story är det förstås. Och formen i sig är säkert inte fel för rödvinstillverkning.  Och så är det vackert. Och cool. Och en snackis i vilken källare som helst. Från Åre kommer reklam för Årets påsksnaps: björknubben Sav. Kul produkt och kanske fungerar den riktigt bra till påskbordet – något att, vid sidan om påskvinerna, pröva, tycker vinifierat. Den som adderar Radiohead, Beck och RHCP får en modern supergrupp vid namn Atoms For Peace. God Fredag!

Champagne & homosexuella insekter

Publicerat av
4

En av de tunga nyhetsförmedlarna från min barndom, Skövde Nyheter, slog, ödmjukast och utan att vinvärlden, vad det verkar, tog någon som helst notis om världssensationen, i torsdags och i en artikel om Champagne och champagne, till med följande, smått häpnadsväckande, avslöjande, om hur man odlar och behandlar sina druvor i Champagne: ”Nu behandlas druvorna mot insektsangrepp. Det sker var 14:e dag. De behandlar insekterna med medel som gör dem homosexuella så att de inte utvecklas och förökar sig.”

Därför dör vinstocken i förtid & RHCP

Publicerat av
4

Larmrapporterna om hur världens vinstockar dör i en rasande fart, har duggat tätt en tid. Dödsorsakerna är flera. Än har ingen, sedan de arsenikbaserade medlen förbjöds i början av seklet, presenterat ett på riktigt verkningsfullt botmedel mot angreppen av träröta, som Esca och Excoriose. Lägg till det några riktigt torra år på sina håll och angrepp avOne hot minute Eutypiose och Flavescence dorée så förklarar det en hel del. Det som dock är värst, och som tagit vinvärlden med viss överraskning, är att stockar dör lik förbannat. Utan angrepp av Esca eller något annat. Efter flera års forskande – jo, denna mystiska ”sjukdom” upptäcktes redan för flera år sedan och har ökat lavinartat på senare tid – har världens kloka kvinnor och män kommit fram till att det är de nya, ofta högavkastande och/eller rejält sockerproducerande, klonerna, och, i förekommande fall, rötterna, som är, om uttrycket tillåtes, roten till det onda. Den sort som förefaller ha drabbats värst är Syrah och flera plantskolor menar nu att det bara finns ett litet fåtal varianter som de vågar rekommendera avseende denna klonrika sort. Va? Hörde jag någon som inte har något bättre för sig än att vara en petimäter fråga vilka kloner det kan handla om? Ja, till exempel 470, 524 och 747. Visst var det intressant? RHCP!

Vin & naturlig kvasivetenskap

Publicerat av
3

Den prisade mat- och vinbloggaren Anders Öhman fäster idag via en tweet vår uppmärksamhet på en bloggartikel med rubriken ”Naturvin är Äkta vin”. Bloggartikelförfattaren, som nu får ligga som han bäddat, skriver med grundmurad okunskap och på ett konsekvent ovetenskapligt vis om naturvinets fördelar och, enkelt uttryck, gör mer skada för naturvinet än vad tio belackare hinner med på en vecka, även då de anstränger sig att vara som elakast. Bör läsas. Hur, den i sig viktiga, sajten ”Äkta vara” inte tänkt när den publicerade detta är en lika stor gåta som bloggartikeln är till skada för sajtens trovärdighet och naturvinsrörelsen. Läs även detta, tidigare publicerat på vinfiierat.

2 inlägg i 1: 1.Vingårdsarbetare: livsfarligt yrke 2.Vin: livsfarligt?

Publicerat av
5

Enligt en undersökning, som presenterades, bland annat i Le Monde, igår och som gjorts av ”Générations future” – en förening som studerar pesticidbrukets inverkan på människan och naturen – i samarbete med laboratoriet Kudzu Science, lever vingårdsarbetare i största allmänhet farligt. Det kanske vi redan visste, men det är inte bara de som lever farligt: även den som bor nära en vingård får i sig mer växtskyddsmedel än man tidigare kanske trott. I Listrac-Medoc, där undersökningen gjorts, uppmättes i vingårdsarbetarnas hårstrån elva gånger högre värden av  35 utvalda ämnen som finns i bekämpningsmedlen jämfört med en referens – en person som inte varit nära en vingård. De som bodde granne med gårdarna som undersöktes uppvisade fem gånger högre värden än referensen. Ämnena som hittades var framförallt fungicider (svampbekämpningsmedel) och 45 procent av de substanser som återfanns är klassade som cancerogena. Undersökningen har gjorts på initiativ av Marie-Lys Bibeyran, vars vingårdsarbetande bror dog i cancer 2009 och som, i likhet med sin syster, var övertygad om att han fått sin cancer via arbetet med de växtskyddsmedel han haft att hantera.

Vin: livfarligt?

Hörde ett svensk radioprogram häromdagen. Någon talade svepande om farliga medel som sprutas ut i vingården, blir kvar i jorden och kommer med i vinet år efter år. Hade den som intervjuade varit journalist hade hon frågat vilka dessa ämnen är. Frågan ställdes inte och hade, sannolikt, inte fått något svar. För ett par år sedan skickade en person till mig en lista på alla livsfarliga ämnen som enligt honom tillsätts vin. På listan fanns saker som sackaros och det enda som var farligt var etanal, som, å andra sidan, inte är något man tillsätter vin utan en mindre önskad form av alkohol man har att hantera under tillverkningsfasen så det inte bildas istället för etanol – att tro att man tillsätter etanal till vin är för övrigt, minst sagt, häpnadsväckande okunnigt; när det kommer från en självutnämnd expert är det skrämmande. Kort sagt är det trist att företrädare för vinets väl lånar sig till så svepande och okunniga uttalanden pch påståenden, som bara kan skada näringen och framställa världens vinbönder som charlataner. Låt oss prata om det som verkligen är skadligt i vinets värld: de systemiska växtskyddsmedlen för den som arbetar med dem. Folk dör, på riktigt, i den verkliga världen, på grund av detta. I nästa andetag kan vi prata om övergödning, felaktig bevattning, erosion och den skadliga inverkan på naturen bekämpningsmedlen kan ha. Därefter kan vi ta upp de dåliga vinproducenternas undermåliga arbete med vinet i sig och hylla de seriösa tillverkarnas fina arbete.

Skördemaskinsförsök på Brescou & Lou Reed

Publicerat av
4

Sedan 2006 har vi, eller rättare sagt, ägaren, undan för undan moderniserat och förbättrat Domaine de Brescou. De gamla, för gårdens terroir inte optimala, faten är borta och har ersatts med för gården utvalda tunnor, tankarna har klassificerats och numer används bara de cisterner som är perfekta. Beskärningen har ändrats och om- och nyplanteringar görs för att få bort dåliga fält och mindre lämpligaSkördemaskin kloner och för att föra in druvor som behövs, Grenache, och sådana som gården vill möta framtiden med, Roussanne, Grenache blanc, Marsanne med mera. Trots alla förändringar har i många av vinerna funnits kvar en rustik hårdhet, som kortar av finishen och eftersmaken. Skörden 2012 gjorde vi därför ett försök med en ny skördemaskin med inbyggd avstjälkare. Tidigare har vi sett att de handskördade druvorna inte uppvisar samma rustika sida som de maskinskördade. Vid en blindprovning häromveckan lät vi oss villigt frapperas av skillnaden mellan den gamla och den nya maskinen. Redan i färgen såg man skillnaden.  Den nya maskinen ger kort sagt mer distinkt färg. Självfallet är också doften och framförallt smaken mycket renare och borta är det oönskat rustika. Ägaren tog på stående fot beslutet att per omgående investera i en ny skördemaskin. Det kommer att stå honom dyrt, men oj så mycket bättre viner vi kommer att kunna göra. Lou Reed igen.

Svavelosande försök på Brescou & Bacchus

Publicerat av
2

Ägaren till Domaine de Brescou, som jag konsultar på sedan 2006, har, korrekt, noterat att vi alltid ligger mycket lågt i svavelvärdena på gården. Totala svavlet på buteljerat vin ligger inte sällan på 60 mg/l eller därunder för både vitt och rött, och även de fatlagrade produkterna landar många gånger in i samma härad. Inget konstigt med det: den som arbetar korrekt i vingården, skördar varsamt och är noggrann i vinkällaren behöver inteBacchus tillsätta svavel i några större mängder. Cabernet-vinet från 2012 ligger till exempel i skrivande stund på 18 mg/l totalt svavel, sex månader efter skörden. Med andra ord under de nivåer som ibland anges för ”osvavlade” viner. Däremot är det intressant att konstatera, att när ägaren bad oss göra ett osvavlat vin, alltså medvetet inta svavla alls, gick det inte bättre än att det vinet landade in på hela 45 mg/l efter jäsningen. Hur det kan det bli så? undrar då den som har huvudet på skaft emedan den som inte har det eller vet varför inte undrar. vinifierat väljer att ta fasta på de förstnämnda och förklarar här varför: därför att jästen eller i vart fall jäsningsprocessen i sig kan ge upphov till mer eller mindre svavel i vinet. I det här fallet blev det en massa, så mycket att ingen hade trott på oss om vi sagt att vinet var osvavlat. Därför, bestämde ägaren, ska vi inte säga det. Kort sagt är det en omöjlig uppgift att förklara varför Caben ligger under halva värdet på det osvavlade vinet. Underliga äro understundom Bacchus vägar. Vackert nördig reklam, om än inte för vin.

Sisyfos & den svenska berikningen

Publicerat av
4

I enlighet med beslut i EU (1181/2012) får de svenska, danska och brittiska

Trägen vinner?

vinproducenterna, med socker, berika sina viner från årgången 2012 upp till motsvarande 3,5 volymprocent. Skälet till att gränsen höjts är den solfattiga växtsäsongen under fjolåret; den extra sockertillsatsen hjälper till att, vid behov, får upp alkoholstyrkan i vinet. vinifierat är ingen anhängare av metoden och anser att balansen ruckas så snart man ändrar på den naturliga mognadens mer eller mindre goda gåvor. Den seriöse vinbondens sisyfosarbete och stora utmaning ligger i att möta varje år på dess egna villkor.

En susning om Sav

Publicerat av
4

Sav, det mousserande björkvinet, gjort i Östersunds-trakten och efter ett 200 år gammalt recept, måste väl vara ett projekt som alla spontant vill omfamna? Ändå har det gått lite trögt så här långt. Skälet är att man inte haft tålamod att vänta in en tillräckligt bra produkt. Det här är, vågar jag

Björksprit

påstå, ett kardinalsfel som majoriteten nya vintillverkare gör; man är så uppfylld av projektet och sin produkt att man genast vill visa den för världen. I Östersund har dock eldsjälen, ekoingenjören, kemisten och vinmakaren Peter Mosten insett hur saken ligger till. I ett svep har verksamhetens fokus flyttats till den nyligen lanserade björkspriten/snapsen Sav. Ett klokt drag. Det är både billigare och enklare och, vågar vi förmoda, lönsammare att göra vit sprit än vin. vinifierat kan också avslöja att Peter och hans medfinansiärer börjat snegla på andra produkter som en hälsodryck baserad på björksav och en… björk-sake! Vinet då? Sav Sparkling är

Björk

fortsatt det centrum verksamheten snurrar kring. Det som nu sker är att man tar ett steg tillbaka, kasserar några årgångar och förbättrar så gott som alla led i kedjan och räknar med att snart vara tillbaka med en ny årgång som på alla sätt och vis gör konsumenten nöjd och glad. Undertecknad har ett finger med där. Faktum är att de första stora förändringarna gjordes redan i samband med skörden 2011 och framförallt 2012, nu tar vi ett steg till. Det som vi redan nu kan säga är att basvinet, alltså saven efter första jäsningen, innan det dras på butelj för en andra jäsning, blivit klart bättre. Friskare och fräschare – och det var väl främst fräschör som tidigare saknades. En ny klarningsprocess av basvinet bidrar också till att höja kvaliteten ett snäpp. För att nu inte tala om en noga utvald jäst och process för själva buteljjäsningen och… ja, som sagt, mängder med förändringar har gjorts och görs. Tyvärr lär det dröja ytterligare ett par år innan gemene man kan prova det ”nya” vinet – det tar, som bekant, tid att göra mousserande enligt champagnemetoden. Hursom önskar vinifierat Peter & Co all framgång – ett så skogstokigt projekt som ett vin på björksav måste bara få lyckas!  Och i väntan på vinet får vi fokusera på Sav – The Spirit of Birch.

Sortimentspolitiken: Replik Skånskan

Publicerat av
7

Efter de tre ledamöternas i Vinakademien debattartikel i SvD (läs mer här och kanske också här) svarade Skånska Dagbladet med en debattartikel (här). Vi har i vår tur försökt ge ett genmäle, men nu efter över en vecka utan annat svar än, igår, att vi kan skicka ett genmäle till debatt@skd.se, vilket vi alltså gjort en vecka tidigare, och efter att ha väntat ytterligare ett dygn på någon form av tecken på att Skånskans debattavdelning är öppen för debatt, kör vi nu ut vår replik på andra sätt, till exempel här på vinifierat, där ni nedan finner texten in extenso. Håll till godo och svara gärna på Skånskans debattsidor.

Replik Skånskan

Skånskan kommenterar den 25e september vår debattartikel som publicerats i SvD. Vi känner att vi i vår tur behöver bemöta Skånskans tolkning av denna.

För att vara tydliga: individen avgör själv vad, när, hur och varför den vill dricka sitt vin och, förstås, vad den vill betala för drycken. Däremot är det viktigt att alla har klart för sig att det egentligen inte finns några billiga viner. Betalar inte konsumenten, gör vingårdsarbetaren eller naturen det. Det vi i vår artikel försöker skapa debatt kring är det faktum att Systembolaget istället för att betala lite mer till producenterna och höja kvaliteten på utbudet i Sverige använder sitt monopol till att hålla Sverige med ett oproportionerligt stort utbud av enkla billiga viner, medan andra aktörer, framförallt på nätet, tar över försäljningen av de mer kvalitetsinriktade och ”reko” produkterna.

Att konsumenten bör fundera över vilka viner den köper är lika självklart som att fundera över hur kläderna i butiken är gjorda eller om det är okej att handla Doles bananer när vi sett Fredrik Gerttens filmer. Alternativet kostar sannolikt lite mer och alla har inte råd, men det är viktigt att ha sakförhållandet klart för sig.

Nämnas bör att vinbonden får en tia för en vinflaska som i Sverige säljs för 50 kronor. Detta ska täcka inte bara ett års arbete i vingården (växtskyddsbehandling, beskärning, ogräsbekämpning, traktortimmar med mera) och kostnaderna för skörd och jäsning, utan också glasflaskan, korken, etiketten och kartongen för buteljerna. Rimligtvis tillkommer en del fasta kostnader som el och försäkringar. Är det riktigt illa sitter bonden på en del kapitalkostnader också.

Går det ihop? Förmodligen inte. Arbetar bonden med ett ”normalt” uttag på cirka 6500 buteljer per hektar finns det inte en chans att ekvationen går ihop. Beroende på hur och var individen valt att arbeta kostar det mellan 30 000 och 60 000 kronor att ”driva” ett hektar ett år. Om bonden däremot planterar högavkastande kloner, ökar på rejält med gödsel och vatten och sänker sina kvalitetskrav genom att minst tredubbla uttaget (som också kräver ökad växtskyddsbehandling) fungerar det.

Följden av detta blir, förstås, en sämre produkt både för naturen och slutkonsumenten, som ofta får ett vin med högre halter ochratoxin, svavel och annat. Att vinbonden också tvingas betala så lite som möjligt till sin personal och hålla igen på investeringarna i arbetsmiljön är en annan konsekvens av orimligt hårt pressade priser.

Det finns helt enkelt inga genvägar till bra, hållbara och korrekta viner oavsett prisnivå; vi får den kvalitet vi betalar för.

Dessvärre väljer skribenten att förminska oss till vinsnobbar på höga hästar och som med näsorna i vädret talar om för populasen vad den ska dricka. Att vi förminskas är i sin ordning, men sakfrågan är för viktig för att avhandlas på det viset.

Så med risk för att bli missförstådda igen upprepar vi vår uppmaning till Systembolaget : styr sortimentet aktivt så att Sverige dricker mindre och bättre!

Vinakademien i Sverige:

Mats Hanzon (preses), Mischa Billing (sommelier och ledamot), Lars Torstenson (vinmakare och ledamot)