Därför dör vinstocken i förtid & RHCP

Larmrapporterna om hur världens vinstockar dör i en rasande fart, har duggat tätt en tid. Dödsorsakerna är flera. Än har ingen, sedan de arsenikbaserade medlen förbjöds i början av seklet, presenterat ett på riktigt verkningsfullt botmedel mot angreppen av träröta, som Esca och Excoriose. Lägg till det några riktigt torra år på sina håll och angrepp avOne hot minute Eutypiose och Flavescence dorée så förklarar det en hel del. Det som dock är värst, och som tagit vinvärlden med viss överraskning, är att stockar dör lik förbannat. Utan angrepp av Esca eller något annat. Efter flera års forskande – jo, denna mystiska ”sjukdom” upptäcktes redan för flera år sedan och har ökat lavinartat på senare tid – har världens kloka kvinnor och män kommit fram till att det är de nya, ofta högavkastande och/eller rejält sockerproducerande, klonerna, och, i förekommande fall, rötterna, som är, om uttrycket tillåtes, roten till det onda. Den sort som förefaller ha drabbats värst är Syrah och flera plantskolor menar nu att det bara finns ett litet fåtal varianter som de vågar rekommendera avseende denna klonrika sort. Va? Hörde jag någon som inte har något bättre för sig än att vara en petimäter fråga vilka kloner det kan handla om? Ja, till exempel 470, 524 och 747. Visst var det intressant? RHCP!

Vin & naturlig kvasivetenskap

Den prisade mat- och vinbloggaren Anders Öhman fäster idag via en tweet vår uppmärksamhet på en bloggartikel med rubriken ”Naturvin är Äkta vin”. Bloggartikelförfattaren, som nu får ligga som han bäddat, skriver med grundmurad okunskap och på ett konsekvent ovetenskapligt vis om naturvinets fördelar och, enkelt uttryck, gör mer skada för naturvinet än vad tio belackare hinner med på en vecka, även då de anstränger sig att vara som elakast. Bör läsas. Hur, den i sig viktiga, sajten ”Äkta vara” inte tänkt när den publicerade detta är en lika stor gåta som bloggartikeln är till skada för sajtens trovärdighet och naturvinsrörelsen. Läs även detta, tidigare publicerat på vinfiierat.

Château L’Arnaude: medaljerat avslut & musiktips

Igår bytte Château L’Arnaude ägare och därmed avslutades också mitt uppdrag där. BaraConcours Général några dagar tidigare fick vi besked om att Château L´Arnaude rouge 2010 fått en silvermedalj i Concours Général i Paris i år. Det innebär att de fem årgångar vi under åren skickat in resulterat i tre guld och två silver. Ett hyggligt resultat. Just 10:an har, som vinifierats hängrutare vet, fått en massa andra medaljer tidigare, under 2012, men det här känns ändå som en fin avslutning på den historien. Lite musiktips till Mats Wallin, som nu får tid över till sitt sökande efter mer musik att lyssna på: Arcade Fire, The StrokesTéléphone, Muse, Radiohead & Tom Morello.

Bibliotekets Dag idag

Carolina Rediviva

Bibliotek som heter duga

Tveklöst har flera av landets bibliotek haft svårt att ta steget i samtiden, men det innebär på intet vis att de inte fortsatt har en ytterst viktig roll i samhället, kulturbärare som de är och hur många stabila sådana har vi, egentligen? Skälet till att vissa bibliotek hamnat vid sidan om utvecklingen kan bara delvis skyllas på den ansvarige bibliotekarien: den stora skulden sitter kommunpolitikerna med. vinfierat tar dagens dag ”Bibliotekets Dag” som avstamp för ett upprop till landets kommunpolitiker, skolväsendet och bildade och i största allmänhet humanistiskt lagda medborgare, att slå vakt om sitt bibliotek, att, om så behövs, hjälpa det att hitta in i samtiden, att ge det en, självklar, central roll för kommunens/kommundelens kulturella liv och kort sagt få bli en aktiv del i bygget av människor med sundare sinnen.

Se upp: vi får vad vi betalar för!

Ja, det är en självklarhet, att vi får vad vi betalar för. Likväl förefaller inköparna på IKEA, Findus, Coop med flera förvånade över att köttet de köpt för ingenting innehåller annat än nötkött. Överhuvudtaget förefaller alla ansvariga i liknande lägen förvånade över att de får skräp när de betalar skräppengar. Slutsatsen du och jag och andra konsumenter kan dra av detta är att lita på vårt eget omdöme. Är det misstänkt billigt är det sannolikt klokt att avstå från köp såvida inte en tillförlitlig innehållsdeklaration presenteras. Och det gäller allaWHO logga varor och tjänster. Kan här inte låta bli att sticka in att svensk sjukvård redan år 2000, då WHO gjorde sin senaste/sista stora undersökning av all världens sjukvård, låg på plats 23 i världen. En plats som, bortsett för ett litet fåtal utvalda svenskar, torde vara ändå lägre idag. Toppade gjorde Frankrike – sjukvården här är verkligen sjukt bra och du som sjuk är i alla lägen en patient som omedelbart hamnar i centrum bara du säger aj – före Italien, San Marino, Andorra och Malta. Det tål att tänka på. Nu är detta, förstås, bara till viss del en pekuniär fråga, för nog betalar svensken så mycket i skatt att det borde räcka till en sjukvård tio-i-topp? Med andra ord är det här, möjligen bortsett från frågan om hur skattemedlen används, snarare en fråga om bristande organisation och, ytterst, attityd och det går här inte komma ifrån en kvardröjande känsla av att den sjuke i det av Luther märkta Sverige i alla fall i någon form av utsträckning har sig själv att skylla. Om den nu alls är sjuk vill säga.

Anakolut på McGill University

Anakolut

Anakolut – föremål för ”paper” och föredrag.

Ni som nogsamt följer vinifierat vet att även i de innersta kretsarna av det intellektuella Sverige dväljs likasinnade. Gott så. Nu kan ni, och ni som faktiskt tillhör de innersta kretarna av det intellektuella Sverige kan, förstås, också ni, även glädje er åt att vinifierat via sin debutroman ”Anakolut /-/ mänsklighetens berg- och dalbana och/eller/med  intelligenstestet”, eller, kort och gott, ”Anakolut”, blivit föremål för ett föredrag vid McGill University i Montreal.  För att inte göra en kort historia lång var det den svenske litteraturdoktorn Erik van Ooijen som talade om, bland annat, skillnaden mellan struktur och händelse, och detta gjorde han utifrån ”Anakolut”. Det finns två skäl för mig att blogga om detta: 1. Det värmer Egot. 2. Ni vet nu att det inte är en tillfällighet att vinifierat studeras i Sveriges intellektuella hjärta och ni vet nu, att lika självklart som ni säger att Kobra och Babel är bäst på TV så säger ni att vinfierat är bäst i bloggosfären. (PS kan kanske köpas här.) Gustaf Torstens.

Françoise Feuillat-Juillot för den dristige

Just nu säger, kanske, namnet Françoise Feuillat-Juillot dig inte så mycket. Dock, vågarFeuillat-Juillot Montagny Les Crêts vinifierat lova, kommer du att vara glad som en lärka, eller, möjligen, en muntergök, att du läste det här blogginlägget och kastade dig över Françoises viner innan kreti och pleti gjorde det. Vem är hon då? undrar du nu, tuggandes på naglarna och med något jagat i blicken samtidigt som du ignorerar vetskapen om att du borde göra något mer produktivt just nu än att sitta och surfa bloggar och annat improduktivt och inte blir saken bättre av att texten i ett rasande tempo nu drar ut på saken i det längsta som vore det här ett av utslagningsprogrammen på TV kanske rent av Melodifestivalen där de liksom aldrig kommer till skott men så äntligen! visar det sig att Sean Banan vunnit och att Loreens småstulna låt stulits i sin tur och Françoise Feuillat-Juillot är… inget… mindre… än… Montagnys Clotilde Davenne! Och inte bara det, hon är dessutom Clotildes kompis och hon är snudd på lika skicklig på att domptera Chardonnay och få den att stå i givakt och sjunga disciplinens, renhetens och det exakta vinmakeriets lov. Den som vågar, provar Montagny Les Crêts eller Montagny Les Coères, låter sig imponeras och blir i ett slag François Feuillat-Juillot-fan. I vilket fall som helst är vinifierat imponerad.

Distade gitarrer, Christer Teike, Johnny Burnett Trio, Metallica, Jeff Beck, Malik Bendjelloul & Sixto Rodriguez

Enligt min barndomskamrat tillika medlemmen i det instrumentlösa bandet Gapstars, tillika den rockabilly med mera – sakkunnige Christer Teike, var killarna i Johnny Burnett trioJeff Beck Rockabilly först med distad gitarr. Det gick till så att de tappade en stärkare i golvet så ett rör flyttade sig ur sitt läge och det resulterade i det orena ljudet, som de senare lärde sig att förstå och till viss del anamma. Kunde låta så här. Och så här kunde samma låt låta ungefär fem decennier senare. Intressant, ska alla ni veta som inte tycker att det här var ett dugg intressant. Så här spelar man för övrigt rockabilly. Och så här kan man lira rockabilly när man lärt sig grunderna. 

Och, avslutningsvis, hade David Bowie Johnny Burnett i tankarna när han arrangerade den här versionen av sin egen  och Iggy Pops China Girl? PS Apropå den opålitlige optikern ska jag idag gå tillbaka och nysa på honom och tacka för senast. Och allra sist: stort grattis till alla duktiga, svenska dokumentärfilmare i allmänhet och i synnerhet till Malik Bendjelloul för Oscar för bästa dokumentär! Självklart drar vi till med lite Sixto Rodriguez på det.

Concours International des Vins de Terroir: Resultatet & Pixies

Så är resultatet i tidernas första tävling för ”terroir-viner” klart. Inget vin orkade med ”Diamant”, över 90 poäng, men tio kravlade sig över 85 poäng och fick därmed ett ”Terroir Guld”. I fallande ordning var dessa ”Vin Santo 2008” (Chianti DOC, Fattoria la Vialla di Gianni Antonio e Bandino lo Franco SOC), ”Aglianico Rinfrozato 2010” (Puglia IGT, Giodano  Vini), ”Château Volterra 2007” (rött, Côtes-de-provence AOC), ”Vin Santo 2007” (Chinati Occhio di Pernice DOC, Fattoria etc…), ”Salice Salentino 2010” (DOC, Giordano Vini), ”Beauvignac Sauvignon Blanc 2012, (Vin de Pays d´Oc IGP, Les Côstières deConcours des Vins de Terroir Pomerols), ”Domaine Mas Puech 2012”, (Picpoul de Pinet AOC, Les Côstières de Pomerols), ”Claime d´Or Cabernet Sauvignon Cabernet Franc 2009”, (Sydafrika, Claime d´Or Wines), ”Sangiovese 2011”, (IGT, Fattoria etc…) och ”Arbaria 2011”, (Passito di Pantelleria DOC, Vinisola SRL). Bland silvermedaljerna återfinns vin från så vitt skilda platser som Mähren, Côtes de Duras, och Maury. Intrycket från mitt jurybord om många viner runt 80 poängs-strecket bekräftas väl av medaljerna. Få riktiga höjdare, men många trevliga och emellanåt personliga viner. Hur som är detta en tävling att hålla ögonen på i framtiden. Konceptet, skapat av folket bakom ”Women and Wines of the World”, är i sig är utomordentligt och förhoppningsvis hittar fler ”terroir-producenter” hit nästa år. Pixies.