Reklamavbrott: Vinklubb, Rosé & pausmusik

Cuvée l´Annonciade

Det är det rosa som gäller, eller har du inte fattat att det är vår?

Enligt en vanligtvis välunderrättad källa har nu det i ett tidigare reklamavbrottsinlägg nämnda, nya, klassiska och med tanke på ursprung och utstyrsel, snorbilliga rosévinet ”L Annonciade” kommit in i Systembolagets lager, inhandlas via BS. Samtidigt meddelar samma källa som i förra satsens inledning, att årets första paket i Terrific Wines Club nu är redo för leverans. Lite senare än tänkt, men det beror på att kartongen som används uppgraderats och det krävdes, tro det eller ej, import från Frankrike för att komma till rätta med det problemet. Ni som redan är medlemmar kommer få besked om det direkt från källan och direkt till er. Ni som inte är medlemmar ska veta att ni inte förbinder er till något genom att bli medlemmar i den här klubben. Däremot får ni fyra gånger om året ett erbjudande om köpa en låda med blandade viner, inalles tolv pannor, för cirka 1500 sek. På köpet medföljer tips på lämplig mat till vinerna och, påpassligt nog, recept på denna mat. Vill för nervöst lagda hängruntare understryka att även om jag är med och väljer ut vinerna till klubbens lådor har jag inget att göra med matval och recept. Här kan man bli medlem. Lämplig musik denna romska dag.

Prowein 2013 & Radiohead

Charles Perez Mas Bécha

Charles Perez, Mas Bécha

Dags att summera årets upplaga av vinmässan Prowein i Düsseldorf – en mässa som går från klarhet till klarhet och som, även om Vinexpo fortfarande är större, utvecklats till Europas viktigaste ”wine fair”. Cirka 4500 utställare och över 44 000 besökare i år – alla fokuserade på någon form av affärsmässigt utfall; något som inte är självklart på alla mässor, vilka likaMaria Ponzi, Ponzi gärna i första hand kan handla om social gemenskap och relationsbyggande. Mycket bra organisation. Resumé av vad vinfierat sprang på och känner ett oemotståndligt behov av att dela med sig av: Bästa smutten: Comtes de Champagne rosé 2005 (Taittinger). Näst bästa smutten: Comtes de Champagne 2004. Bästa bekräftelsen (är två): 1. Charles Perez och Mas Bécha, ekologisk Côtes-de-Roussillon-villages, mycket alkohol och ändå oerhört fräscht och disciplinerat, 2. Birgit Braunstein, biodynamisk Burgenland, väldigt rena, snygga och eleganta viner, till och med rent qvevrivin som kostar mer än skjortan dock, å andra sidan gör hon en fantatsisk Pinot Blanc för ingenting. Bästa tjatsegern: Maria Ponzi och hennes Ponzi-viner (Oregon) – äntligen kommer vi att få se dem i Sverige (kommer i höst), har tjatat på henne i åratal, men vinerna har alltid varit slut. Bästa måste-bara-till-Sverige-nu: Les Frères Couillaud och deras absolut outstanding, i pytteupplagor gjorda, Muscadet-viner från Château de la Ragotière, har dessutom en utmärkt, billig IGPBirgit Braunstein Magna Mater Chardonnay (!) från området. Bästa upptäckt: Vitt baserat på Roussanne från Clos Bagatelle i Saint Chinian. Bästa nyheten för Sverige: Provade Pircas de Liguai från Perez Cruz, ett nytt, riktigt bra höghöjdsvin gjort på svindyra Liguai-druvor och som i juni kommer att försvinna på en gång när 1200 flaskor släpps för 169 sek, tro mig… Bästa kompisen: Miguel Merino, som krängde inte bara sina övriga viner utan framförallt vårt gemensamma kärleksbarn Mazuelo de la Quinta Cruz (MDLVX) i Rioja-montern. Bara det sista var värt resan. Radiohead.

Xin Nian Kuai Le! & karaoke

Eller för er som hellre pratar svenska: Gott Nytt Kina-År! Närmare bestämtKina-kort Ormens år. Vi firar med en liten men naggande snygg hälsning från våra vänner på Pinyinstudio i Peking, som ägnar sina dagar åt att skapa grafisk design i Kina eller närmare bestämt grafisk design i Peking, men likväl grafisk design för hela världen. (Ja, det där lät verkligen som ett försök att lyfta Pinyinstudio i Googles statistik…) Kinesisk karaoke! (PS Hängruntare, mer bevandrade i det kinesiska språket än vinifierat, har påpekat, att medan vinifierat önskar Gott Nytt År, ”Xin Nian”, önskar, på sitt kort, slynglarna på Pinyinstudio God Ny Vår, ”Xin Chun”, detta är nu uppmärksammat. Rätt ska vara rätt och vinifierat vill gärna visa i vilken obegränsad utsträckning bloggens hängruntare är bevandrade och pålästa, vilket torde vara gjort nu.)

Väntat nej till gårdsförsäljning

Efter långliga tider kom så det väntade nejet till gårdsförsäljning. Redan då utredaren fick sitt uppdrag indikerade uppdragets förutsättningar att regeringen inte sökte gårdsförsäljningens möjligheter utan dess omöjligheter. Hänvisningen nu till oron för att EU skulle omkullkasta det svenska monopolet är således sökt och resultatet av ett politiskt spel för galleriet. Uppenbarligen har regeringen också lyckats med sin plan att få tyst på en eventuellt upprörd debatt – med vintillverkarna, regionala näringslivspolitiker, den svenska turismens tillskyndare och andra inblandade – genom att gömma sitt avslag i beslutet om Systembolagets hemleveranser, som, planenligt, fått all uppmärksamhet

Visslingsförbud nu!

Även om det hjälper, behöver man inte vara grumpy för att reta ihjäl sig på alla dessa, måste vi utgå från, självupptagna och världsfrånvända män, alltid män, som går omkring och visslar på allmän plats, som vore det en mänsklig rättighet att störa den allmänna ordningen meddels disharmoniskt, repetitivt, ofta skenbart muntert, oljud. vinifierat kräver omedelbart förbud mot detta ofog.

Hyong Song-Wol är Ro Sul-Ju ju

Minns ni nyheten om Kim Jong-Uns kvinna ”Hyon Song-Wol”? I dagens DN presenteras samma kvinna inte bara som den högt älskade ledarens hustru utan också som Ro Sol-Ju.

Tyrannosaurus Rex

Man behövde inte vara Einstein eller Jesper Strömbäck för att inse att den första uppgiften var fel, likväl dök den upp snart sagt överallt och ingen, utom vinifierat som drivs av en ostentativ grumpiness, bryr sig, vilket gör det dubbelt så skönt att vara förbannad på och bitter över publiceringen av de felaktiga uppgifterna om ”Hyon Song-Wol”. Någon jämrans ordning måste det vara i en värld. Tyronnosaurus Rex.

Markus Zusak – Boktjuven,Csanad Szegedi & Strunz & Farah

Den ene, en innerligt betrodd boktipsare tyckte absolut att jag skulle läsa Boktjuven. Den andre, aningen mer av en cyniker, menade att jag inte skulle tycka om berättaren och bli irriterad – det hade han blivit. Nja, i mitt tycke har Zusak slarvat bort en hel del potential i den här boken genom att göra berättaren, Döden, förnumstig. Liksom. Zusak håller sig också med billiga ”teasers” och ibland rent av ”cliffhangers” som en annan Dan Brown-villbli. Det är irriterande och billigt. Å andra sidan är det en fin, förskräcklig och rörande historia, som, även om den står sig synnerligen kort mot Elsa Morantes, bokstavligen talat, förskräckligt fantastiska ”La Storia”, förmår visa på krigets meningslöshet, idioti och urskiljningslösa brutalitet. Eftersom judar förekommer i båda de nämnda böckerna kan det vara på sin plats att påminna om Csanad Szegedis välförtjänta öde, som för övrigt ställer oss inför frågan om det inte bara är homofoberna som är homosexuella utan om inte också judehetsarna är judar, som i sin iver att dölja detta bär sig åt som Szegedi och andra som hissen inte gått ändå upp på. Vi lyssnar på Strunz & Farah.

Vitvin i sommar & Go: Live from Paris

Tidigare har vinifierat tipsat om sommarens tre grill– och fyra roséviner. Följaktligen dags för tre vitviner, de enda du behöver för att klara varje upptänklig situation, klimatologiska såväl som kostliga. Först ut är rykande färska Vinhas do Lasso från Quinta do Pinto, ett friskt och läskande vin från den vackra regionen Lisboa, klarar allt som kräver fräschör; ett elegant och synnerligen välgjort vin med en spännande mix av portugisiska och franska druvsorter, måste dessvärre beställas, men gör er det besväret, det är det värt, lovar. Av vinifierat omhuldade Clotilde Davenne Bourgogne Blanc är given på den här listan, ett oerhört välgjort och perfekt avvägt och synnerligen disciplinerat vin från det distinkta vinmakeriets drottning, går till det mesta och om man bara ska ha ett vin i kylen är det det här, finns i alla välsorterade butiker och om ni råkar besöka en skammens butik så är den skyldig att på stört ta hem vinet om ni ber dem göra det. Godello (Dominio de Tares), Godello är egentligen en druvsort, en lite udda och mycket spännande sådan, producenten Dominio de Tares har haft mage och mod att fläska på rejält med ek på den här syrastinna lilla saken, resultatet är fantastiskt, läskande fräschör och smaskig ek i en egentligen omöjlig kombination, hatten av för det hantverket; fungerar inte minst till grillens potenta upplevelser under förutsättning att man grillar något som går hyggligt väl ihop med ett vitvin av det här slaget (öh? ja ni förstår, ni är ju kloka människor, ni tillhör dem som följer vinifierat). Crossing the Line. Inledningen på konserten.

Mosto inget måste i Peking, Apothecary & Lillet in the Violet

Peking, alltså Beijing för er som tror att det är stor sak huruvida man säger Peking eller Beijing, är, som den gigantiska storstad det är, full av allt och det i en tilltalande röra, där nytt och gammalt slåss om utrymmet såväl i kvarteren, där, bokstavligen talat högt och lågt samsas, som på gatorna där lyxåk och små Hyunda-taxibilar slåss om utrymmet med fotgängare, cyklister och mopeder och alla andra som då och då kan få för sig att ta gatorna i anspråk och, i förekommande fall, bidra till att hålla smogen svävande. Maten är i största allmänhet utmärkt eller mer än utmärkt. Överallt. Även i de små, s-m-å, gatustånden där någon gladlynt fyr eller, i undantagsfall, en mer surmulen typ står och brassar käk i Kinas svar på den svenska korvlådan. Får man trots detta för sig att man absolut måste ge sig på samma mat som i allmänhet serveras i låt säga Paris och till samma priser och i, på ett ungefär, samma miljö är Mosto ett hett tips,

En mindre snygg Lillet in the Violet

trots att allt är som hemma, ja, i alla fall om man bor i Paris, och även om ett par desserter riskerar att komma in samtidigt med ett par av huvudrätterna och ett par av huvudrätterna riskerar att komma in med desserterna och även om årgången på vinet, en överekad och thiolspäckad chardonnay från Margaret River, är fel. Med andra ord inget måste, men heller inget helfel val och, det ligger i San Li Tun (Sanlitun Village), dit man förr eller senare ändå måste ta sig. För den som vill sliska till det efter middagen, eller ta sig en liten pruttare före maten, ligger cocktailbaren Apothecary snudd på vägg i vägg, och där serveras, om inte annat, nyklassikern Lillet in Violet. Bara en sådan sak.