Härom veckan rapporterade AP om den kraftiga ökningen av cancer som skett i Argentina sedan Monsanto gjorde sitt inträde i landet. Samtidigt är det samma inträde som ligger bakom landets enorma framgångar med soja. Tidigare har vi kunnat ta del av olika filmer med mera om liknande situationer, bland Fredrik Gerttens filmer om Dole och baksidorna av företagets bananproduktion. Listan kan göras lång, mycket lång. Frågan är vem som bär ansvaret för att folk blir sjuka på grund av de medel som numer används i odling av olika slag. Monsanto svarar, enligt Take Part, att alla har ett ansvar: allmänheten, regeringen, odlarna, industrin och… Monsanto. Detta låter högst rimligt. Samtidigt är det lätt att se att av alla dessa är det vanligtvis bara allmänheten, det vill säga konsumenten, det vill säga du och jag, som tar det ansvaret. Och med tanke på det är det bäst att vi gör det och att vi agerar på ett sätt som får myndigheter, regeringar, odlare, industrin och företag som Monsanto att ta sitt ansvar. Du och jag, någon annan drivkraft finns inte.
Tekniskt vin: så här gör du
Den uppblåsta och ofta okunniga debatten om naturvin tycks nu höra gårdagen till. Däremot finns benämningen ”naturvin” kvar som en ändstation på en skala från naturvin till ”industrivin” och någonstans där under resans gång hittar vi företeelser som ”terroirvin” och ”tekniskt vin”. Dagens fråga är hur mycket producenten manipulerar ett tekniskt vin. I grund och botten görs följande: vinodlingen är sällan ekologisk, men kan vara det, inte sällan är den ”sustainable”. Till skillnad från ”industrivin” sköts dock odlingen vanligtvis på ett bra sätt och utan excesser av vare sig växtskyddsmedel, traktortimmar eller vatten. Skörden sker kanske med maskin, kanske för hand. Vissa skillnader föreligger i vinkällaren beroende på typen av vin, vi tittar här bara på rödvin, som är det som behöver manipuleras mest. I syfte att påskynda både tidiga och senare utfällningar tillsätts ibland enzym till druvorna sedan de krossats och lagts på tank. Utöver detta skyddas druvorna/musten med en tillsats svavel på, vanligen, högst 5 g/hl. En jäst tillsätts, oftast utvald inte för att ge arom utan för att jäsa ut vinet utan risk för förhöjda värden av flyktig syra, acetaldehyd eller besvärande restsocker. Ibland kombineras detta med jästnäring. Genom temperaturkontroll hålls tankarna på en för vinmakaren önskad temperatur, som ska säkerställa jäsningsförloppet utan risk för oönskade stopp som i sin tur kan leda till allvarliga defekter. Under macerations- och jäsningsprocessen pumpas inte sällan en tredjedel av tankens innehåll runt varje dag. Detta för att syresätta och urlaka. Ibland kombineras detta med ett så kallat delestage då hela tankens innehåll flyttas runt – vissa väljer att arbeta med dagliga delestage. Efter så kort tid som möjligt, vanligen högst en vecka är det så dags att pressa det nästan färdigjästa vinet. När jäsningen är klar flyttas vinet igen och en mjölksyrabakterie tillsätts eventuellt. Dagens bakterier är mer effektiva och brukar fungera bra. På så sätt undviker producenten risker som annars kan uppstå i samband med den malolaktiska jäsningen.
När så den sistnämnda är klar flyttas vinet en gång till och svavlas på nytt, kanske med runt 3 g/hl. Har allt gått bra och druvorna var rena från start kommer sedan inte så mycket mer svavel att behövas, bortsett från de kanske 2 g/hl som tillsätts i samband med buteljeringen (då landar det totala svavlet garanterat under 100 mg/l, d v s långt från de gränsvärden som gäller). Lagras vinet på ekfat tillsätts sannolikt mer svavel samtidigt som mindre klarnings- och filtreringsarbete behöver göras. Den som gör en tidig buteljering behöver förmodligen klara, kanske med bergleran bentonit, och filtrera, men är vinet tillräckligt klart och lite dyrare och därmed riktat till en mindre okunnig konsument, som inte blir hysterisk över lite fällning i flaskan, kan filtreringen hoppas över. Visst, det är en del manipulerande, men det är viktigt att understryka att det finns inget hälsovådligt någonstans i den hanteringen och inte heller någon fuffens som producenten behöver skämmas för. Att sedan många av oss vinmakare föredrar att göra terroirvin men inte alltid kan göra det, precis som många konsumenter föredrar att dricka terroirvin men inte alltid gör det, är en annan och av krass ekonomi styrd sak.
Flashmob Sunday & MSP-bonusar
Skräpvinets ursprung spelar roll & Rock ’n’ Roll
En sak värd att understryka är att skräpvinets ursprung spelar roll. Handlar du billigt vin från till exempel större delen av EU och Australien vet du att arbetsmarknaden lyder under lagar som fungerar. Sannolikheten för att enskilda personer på ett direkt vis lider på grund av din omoral är om inte noll så i alla fall ganska liten. I andra länder, som Sydafrika, vet du att så inte är fallet. Producenterna i EU och Australien mekaniserar för att hålla nere arbetsstyrkan och därmed kostnaderna. Samtidigt måste de driva upp skördeuttaget så mycket det går, vilket innebär mer kvävegödning och besprutning, något som skadar både miljön och människan i vinodlingens närhet. Det behöver inte odlaren i Sydafrika göra på samma vis. Å andra sidan är kontrollen av hur bekämpningsmedlen hanteras sämre där. Kontentan av detta är att du gör skada oavsett varifrån ditt skräpvin kommer, men skadan ser lite olika ut beroende på varans ursprung. Rock ’n’ Roll. Rock ’n’ Roll.
Dela “Skräpvinets ursprung spelar roll & Rock ’n’ Roll” på Twitter
Förbud mot monsterbullar & nyttigt bröd! & Pixies
Sedan en tid är det stört omöjligt att få sig till livs onyttigt bröd på svenska fik. Inte en tekaka eller fralla så långt ögat kan nå. Däremot en massa grå brödbitar som någon, i vad man får förmoda är ett desperat försök att få dem att se aptitliga ut, laddat med röd eller, i förekommande fall, gul paprika och en eller annan torr grönsak av annat slag eller, möjligen, växt, vanligtvis grön. vinifierat kräver ett förbud mot dessa oätliga nyttobröd! Vad som dock är etter värre är ofoget att sälja gigantiska, på anabolt steroidvis uppblåsa monsterbullar av kaneltyp, som om vi kanelbullsälskare vore någon slags sjuka frossare, som inget hellre önskar än att äta för mycket av vad det vara må. Självklart vill vi inte det och för er som värnar Kanelbullen vill vinifierat höja ett varningens finger: de här monsterbullarna får folk att föräta sig och därmed vända produkten ryggen. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot monsterbullar av kaneltyp! Samtidigt förväntar sig vinifierat att Sveriges EU_parlamentariker snarast ser till att driva igenom en EU-norm för hur en kanelbulle ska se ut och hur den ska smaka. Den förflackning vi nu ser är både ohälsosam och onödigt bränsle på domedagsprofeternas malande kvarnar. Pixies i repris. Pixies i repris. Pixies i repris. Pixies.
Dela “Förbud mot monsterbullar & nyttigt bröd! & Pixies” på Twitter
5:2 femetta & Reed/Lennon
Vilken fullständigt strålande idé det är det här med 5:2-dieten. Hustrun har av okänd anledning fått för sig att hon ska prova på denna nymodighet. Inledningsvis var er utsände i Epikuros rike både oförstående och ointresserad, men har nu bytt fot. 5:2–dieten är något alldeles fantastiskt och det är en innerlig önskan att Hustrun fortsätter med den i all evighet. Saken är nämligen den att hon, gissningsvis i likhet med alla andra 5:2:are, inte dricker vin de där två dietdagarna. Följaktligen dricker vi numer de finaste finvinerna två dagar i veckan hos oss. På tal om något annat så är en riktigt bra sak med Lou Reed hans fantastiska sångröst och varierande tonsäkerhet, något jag, vare sig jag ville eller inte, kom att efterlikna då jag, undantagsvis, fick förtroendet att sjunga i någon av de grupper jag medverkat i samt då jag leder allsången i samband med jul och kräftskivor, således njuter jag alldeles oerhört av den här suveräna versionen av en Lennon-klassiker.
Richard Rocks!
Inte så ofta vi får oss nyskrivna svenska musikaler till livs. Häromdagen ordnades ett releaseparty för rykande färska Richard Rocks!. En musikal, eller kanske rent av rock-opera, med musik av Peter Robsahm och text av Maria Robsham (ja, det är som det låter så att de är gifta). Peter har spelat och komponerat seriöst om inte sedan barnsben så i vart fall sedan tonårsben och är väl värd den här framgången, samtidigt som det helt klart är så att han musikaliskt utvecklats och utvecklas hela tiden. Kul, tycker vinifierat inte bara som gammal kompis. Att sedan Maria Robsahm tycks ha fått till ett utmärkt libretto gör inte saken sämre. Enligt planerna kommer musikalen få sin urpremiär i Leicester i samband
med att Richard III:s kvarlevor begravs på nytt, sannolikt någon gång under sensommaren 2014. Därefter är tanken att spektaklet flyttar till London. viniferat önskar Maria och Peter och alla andra som är inblandade i projektet all lycka och framgång med det här ambitiösa projektet och ni som inte tillhör det nyss nämnda gänget får här chansen att provlyssna på lite demo-material: Save Me From That Night och Prayer.
Smått filosofisk tisdag med smått unik Velvet Underground-konsert
Efter att ha vägt för och emot valde hon att bygga sitt hus i Hegel.
Vad gör man om man kommer på Kant med Tillvaron?
Tyskland och Grekland i nytt industrisamarbete, lanserar bilen Archimedes Benz.
Enklaste sättet att nå toppen på slalombacken i Sotchi är att ta Stalinbanan.
Om förnuftet får råda har Rousseau en poäng.
Sångaren sökte och sökte men kunde inte finna rätt Platon.
Anders Wedberg högg sällan i sten.
Marx var ingen Engel.
Thomas Ravelli öppnar sandwicherian Machiavelli i Riksdagshuset.
Marabou lanserar ny Blochchoklad för dagdrömmare.
Ärtor på Burke, något för konservativa.
Enligt Diogenes bullrar tomma tunnor mest.
För den rufsige: Anscombe.
Vi lyssnar på en, tveklöst, unik konsert med nästan hela Velvet Underground när gruppen inte fanns – tack till Sylvie Alerini som satte oss på spåret.
Dela “Smått filosofisk tisdag med smått unik Velvet Underground-konsert” på Twitter
Weather Report: Stormy Monday
Weather Report. Stormy Monday. This is what you can expect. Maybe not a perfect day?